I mitten av mars höjde bankerna de bundna boräntorna samfällt. Nu ligger exempelvis Swedbanks listränta för lån bundet i två år på 3,69 procent. För bundet i fem år gäller 4,09 procent.
Motiveringen till bankernas höjning var att marknadsräntorna gått upp. Nu har samma räntor vänt nedåt. Frågan är då om hushållen kan hoppas på sänkningar.
Christina Sahlberg, privatekonom på Skandia, bedömer att det finns utsikter för att bankerna sänker.
– Jag tror absolut det. Kanske redan de kommande veckorna, säger hon.
Samtidigt pekar hon på att krisen i Mellanöstern gör läget osäkert.
– Vi har sett att det är otroligt svängigt på marknaden. Så det kan vända fort, konstaterar hon.
Även Maria Landeborn, sparekonom på Danske Bank, har samma bild.
– Det är rimligt att vänta sig att de bundna boräntorna kan komma ner lite grann, säger hon.
– Men det finns fortfarande osäkerhet kring utvecklingen framåt. Det kommer ju väldigt blandade signaler från USA och Iran. Trump signalerar en sak och Iran en annan, fortsätter Maria Landeborn.
Samma bild ger Robert Boije, chefsekonom på SBAB:
– Står sig den här nedgången med lägre tvåårsräntor på marknaden, då kommer ju bolåneräntorna sänkas alla gånger, säger han.
– Men jag såg på tv alldeles nyss att det var krigsliknande situationer. Och då vet man att om förväntningar grusas på en snabb öppning av Hormuzsundet, så går räntorna upp igen, säger Robert Boije.
Anledningen till att marknadsräntorna pekat nedåt de senaste dagarna är främst att inflationen i april visade sig vara lägre än väntat när SCB kom med siffrorna i onsdags. De längre räntorna som de med två och fem års löptid, styrs mycket av förväntningar på inflationen.
Även räntan på bostadsobligationer – som bankerna använder för sina bolån – har gått ned.
På fredagen kom dock ett bakslag när marknadsräntorna gick upp något. Förmodligen på grund av ny oro i USA-Iran-konflikten.
Hur ska man då tänka om man är på väg att ta nya lån eller ska ställa om sina befintliga?
Christina Sahlberg råd till den som ska lägga om befintliga lån eller ta nya är att inte försöka tajma marknaden när det gäller rörligt eller bunden ränta.
– Man bör välja det som känns bäst för ens egen ekonomi. Kan man ta lite svängningar har rörligt historiskt varit bättre. Men om man är orolig och vill veta vad man betalar varje månad, kan bundet vara bättre, säger Christina Sahlberg.
Robert Boije har liknande tankar:
– Mitt grundråd är alltid att titta bakåt. Man tjänar i snitt över tiden på att välja rörlig ränta. Men det förutsätter att man har goda marginaler i sin ekonomi så man kan klara stora svängningar, säger han.
Samtidigt menar han att för den som vill sova gott om natten i en turbulent tid kan det vara värt att betala en viss premie för att ha bundna räntor.
De rörliga boräntorna styrs mer av hur Riksbanken agerar med sin styrränta. I torsdags meddelade de att de låter sin styrränta ligga kvar på 1,75 procent.
Fakta.Olika räntor
Bunden bolåneränta: Bolån där räntan är den samma under en bestämd period. Två och fem år är vanligast.
Rörlig boränta: Bolån där räntan ändras var tredje månad.
Styrräntan: Riksbankens verktyg för att hålla inflationen vid sitt mål på 2 procent.
Marknadsräntor: Räntan för bland annat statens obligationer som handlas på räntemarknaden.
