Planet skumpar till i luften. I cockpit skrockar Mikael Sörensen förtjust.
– Man är väl en gåsapåg från Skåne!
Under honom breder åkrar och byar ut sig mot Östersjön. Det enda som stör Nils Holgersson-vyn är två oljetankrar i vattnet utanför Trelleborg.
Fartygen misstänks ingå i den ryska skuggflottan. De bordades av svenska myndigheter i mars och har legat kvar sedan dess.
Mikael Sörensen var med och fotograferade fartygen från luften. Det är ett av hans uppdrag som frivillig pilot och uppdragsspecialist i Frivilliga flygkåren – en av Sveriges arton frivilliga försvarsorganisationer.
Kåren är samhällets ögon från luften och samlar civila piloter som vill göra en samhällsinsats.
Uppdragen spänner över allt från att övervaka skogsbränder och eftersöka försvunna personer till att inspektera kraftnät efter stormar.
Mikael Sörensen, florist till vardags, ingår i en grupp som spanar på mål längs den skånska kusten.
– Vi har hjälpt marinen i 15 år med att identifiera och samla in foton på alla fartyg som passerar. Men det har blivit mer uppmärksammat nu, med alla risiga fartyg som transporterar rysk olja, säger han.
På turen tillbaka mot Malmö Airport har morgondimman lättat. Mikael Sörensen landar det enmotoriga flygplanet med en liten duns och rullar vant in på hangarområdet.
– Om jag inte får flyga på ett par dagar så gör det nästan ont. Det är som ett gift, säger han.
Mikael Sörensen har flugit sedan 2001. I tio år har han varit flyglärare i Frivilliga flygkåren där han numera också är länsflygchef.
Den här veckan håller han i utbildningen av en ny grupp spanare, eller uppdragsspecialister.
Medan piloten flyger, fotograferar spanaren från sätet bredvid. Bilder och gps-positioner skickas i realtid till insatsledare eller myndigheter på marken, som snabbt får en överblick vid kris.
– Från luften kan vi till exempel leda fram räddningsfordon till skadeplatsen, säger Mikael Sörensen.
Inne på Sturup Flygklubb sitter åtta män i beige flygoveraller böjda över kartor. De är ingenjörer, IT-specialister, en läkare och en lantbrukare från olika delar av Sverige.
De flesta har tagit flygcertifikat på fritiden och har minst 200 flygtimmar bakom sig. Nu vill de göra mer än att bara nöjesflyga.
– Min sambo jobbar i vården och gör något viktigt för samhället. Jag jobbar med teknik, det känns inte lika viktigt. Men genom Frivilliga Flygkåren kan jag göra en verklig insats, säger malmöbon Steven Deléglise.
Han är 31 år och drar ned genomsnittsåldern – de flesta kursdeltagarna är en bra bit över 50.
Den här dagen förbereder de sig för att flyga ut i par, den ena som pilot, den andra som spanare, för att i ett fiktivt scenario kontrollera stormskador på infrastrukturen från luften.
65-årige Tore Aksér arbetade länge inom försvarsindustrin och är i dag engagerad i Örnsköldsviks motorflygklubb. Han tror att efterfrågan på Frivilliga flygkårens tjänster kommer att öka.
– Inte minst när det gäller översvämningar och bränder. Här kan vi vara ett redskap för landet, säger han.
Han är inte ensam om att vilja göra en samhällsinsats.
Intresset för att engagera sig i Sveriges krisberedskap och totalförsvar ökar. I år har regeringen svarat med 513 miljoner kronor i stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna – en rekordnivå och en del av den största upprustningen sedan kalla krigets slut.
Enligt Mikael Sörensen ger engagemanget en känsla av tillhörighet.
– Jag är svensk och vill vara med och skydda vårt område. I Ukraina ser man att styrkan kommer underifrån. Det är något vi måste bygga mer på, säger han.
Han delar bilden av att efterfrågan på kårens tjänster ökar. Myndigheter som Trafikverket och Svenska kraftnät anlitar dem allt oftare, bland annat för att övervaka järnvägar.
Kopparstölder från tågspåren har under lång tid varit ett utbrett problem, vilket ofta klassas som sabotage mot samhällsviktig infrastruktur.
– Infrastrukturen har blivit särskilt utsatt på sistone. Är det vanliga koppartjuvar eller är det främmande makt? Man kan inte patrullera hela järnvägsnätet med bil, men från luften söker vi av stora områden snabbt, säger Mikael Sörensen.
Han tittar ut över hangarområdet och konstaterar att den svenska mentaliteten har tvingats ställa om.
– I hopp om den eviga freden tappade vi mycket av det frivilliga engagemanget. Jag tror att det kommer krävas betydligt mer av oss framöver.
Fakta.Frivilliga Flygkåren
En av Sveriges 18 frivilliga försvarsorganisationer. Har funnits sedan 1961.
Uppdraget är att bidra med flygresurser till samhällets krisberedskap och totalförsvar.
FFK har drygt 800 utbildade piloter och spanare verksamma över hela landet med tillgång till omkring 200 flygplan som lånas av lokala flygklubbar.
Bland uppdragsgivarna finns Myndigheten för civilt försvar, Trafikverket, Polisen, fjäll- och sjöräddning, kraftbolag, länsstyrelser och kommuner.
2026 har regeringen höjt stödet till de frivilliga organisationerna till totalt omkring 513 miljoner kronor – en ökning med totalt 60 miljoner kronor. Detta som en del av upprustningen av det svenska totalförsvaret.
Flygkåren består av tre grenar:
• Hemvärnsflyget – militär gren som tränar med Försvarsmakten.
• Flyginsatsgruppen – övervakar sådant som sker på land.
• Sjöinformationsgruppen – spanar på mål till havs.
Läs mer: Frivilliga i propellerplan jagar ryska drönare
