Rubrikerna har förföljt honom under nästan hela karriären.

”Kristoffer Jakobsen körde ur.”

”Ny urkörning för svenskhoppet.”

”Nattsvart för Jakobsen.”

– Jag har jobbat på många sätt och jag har haft mentala tränare och så, berättar slalomåkaren när DN möter honom under försäsongen.

– I början tog det jättehårt och då kunde man bli arg och irriterad. Nu blir det nästan som ett brus som man inte ser. Jag försöker att inte läsa.

Kristoffer Jakobsen skrattar krasst, snurrar på en kaffekopp, tillägger:

– Sen försöker man tänka ”det är i alla fall bra att det skrivs om en – då är det någon som fortfarande bryr sig”.

Han som är Sveriges på herrsidan främste alpinåkare fyller 32 år i september och är nybliven tvåbarnsfar.

Kristoffer Jakobsen var arvtagaren till en gyllene slalomgeneration uppbyggd av bland andra André Myhrer och Mattias Hargin. Han blev sjua i sitt första OS, har två lagmedaljer från VM och fyra pallplatser i världscupen.

Men på fem VM-starter i slalom har det blivit fem uråkningar – och i de två senaste OS:en har det gått likadant.

Fakta.Kristoffer Jakobsens fjolårssäsong

Svenskens slalomresultat i kronologisk ordning. Avser världscupen om inget annat anges:

DNQ – DNF1 – DNF1 – DNQ – DNF2 – DNF1 – DNF1 – 13:e – DNF1 – DNF1 (OS) – DNF1.

DNF1 betyder körde ur i första åket, DNF2 körde ur i andra åket, DNQ gick inte vidare från första åket.

Den gångna vintern blev katastrofal.

En 13:e-plats i Kitzbühel tog Jakobsen till OS i Italien. Men i övrigt står det DNF (”did not finish”, det vill säga uråkning) eller DNQ (”did not qualify”, gick inte vidare till andra åket) efter vartenda race i resultatlistan.

– Ingen tvivlar på hans fart, säger landslagschefen Per Jonsson om sitt toppnamn.

– Men hans akilleshäl har hela tiden varit stabiliteten.

Kristoffer Jakobsen har fått axla en stor roll som ensam herrstjärna i landslaget, fortsätter Jonsson.

Tror du att det har bidragit mentalt, till din uråkningsproblematik?

Kristoffer Jakobsen tänker en halvsekund.

– Ja, det tror jag delvis, svarar han sedan.

– Men jag var också en åkare som kom in väldigt sent i landslagssammanhang jämfört med vad de flesta gör. Jag hade slutat gymnasiet innan jag kom in i Europacuplaget. Sen kanske jag kom snabbt in i världscupen å andra sidan, men jag var inte så duktig. Jag lyckades åka fort och man behöver ju bara två bra tävlingar per säsong för att få en bra rankning. Men jag har inte haft den tekniska kapaciteten.

Har det varit för stora förväntningar utifrån?

– Nej, det tycker jag inte. Det ska finnas förväntningar, säger Jakobsen.

– Men det är klart att det har varit tufft när jag varit en sådan typ av åkare som har bra resultat och sen kör ur, bra resultat och sen kör ur. Och när jag kanske har varit den enda som kör. Då blir det ju alltid mycket fokus på de här uråkningarna.

Hur trött är du på att prata om det?

– Ja, men jättetrött såklart. Det är ju det enda man pratar om. Det var ingen som brydde sig om jag körde ur när Myhrer kom på en sjunde plats. Men sen när Myhrer slutade, om jag körde ur, då var det det enda som var fokus … liksom ”Jakobsen bränner ur igen”.

OS-dagen i Bormio i februari började med snöfall.

Den slutade efter 20 sekunders åkning.

Efteråt var Jakobsen så besviken att han tvivlade på en fortsättning. Ett par månader senare har han bestämt sig för att satsa vidare – med materialet från förrförra säsongen (vi ska återkomma till det), och med en treårsplan.

– Det man kastade ur sig där på OS, det var ju i stundens hetta …, säger han.

– Men det var ju ett riktigt skitrace, OS.

Svensken skakar fortfarande på huvudet när han tänker på underlaget, sikten, hur han försökte ge allt, uråkningen.

– Men jag har bestämt att jag ska göra en riktig satsning och lägga upp en plan över en treårsperiod, ta mig tillbaka.

Att uttalat satsa tre år, och inte fyra – över ännu ett OS – sticker ut.

– Ja, jag har fått den frågan. Men till året innan OS är den planen jag har orkat sätta, säger Kristoffer Jakobsen och förklarar:

– Är jag tillbaka då så känner jag att det är rimligt att gå för OS (2030). Är man ingenstans i närheten så är det ändå ingen idé.

Vad fick dig att landa i beslutet att fortsätta?

– Det har väl växt in lite. Framför allt känner jag att jag har mer att ge. Jag tror att jag har fler bra resultat i mig. Jag tror att jag kan vara uppe på pallen igen. Så det är det som är drivet. Att få känna den känslan igen.

När vi ses har han spelat padel och stukat en fot. Men försäsongen ska inte vara i någon större fara.

Till den kommande vintern handlar dock mycket om att ställa om – inte minst i huvudet.

Efter den blytunga fjolårssäsongen kommer Kristoffer Jakobsen att starta utanför topp-30 i världscupen.

– Det är därför man inte kan lägga upp en ettårsplan, liksom ”jag testar att komma tillbaka nästa säsong”. Utan jag försöker att vara lite långsiktig.

– Men det är klart att det blir ett annat utgångsläge. Det är mer yttre förutsättningar som kommer påverka hur tufft det är att komma till andra åket.

Han forsätter:

– Så det blir ju ett första mål att ta sig in på poäng (topp-30) igen. Det kommer krävas lite lugnare åkning, stabilitet.

Och vad var det då egentligen med det där materialet?

När DN träffade Kristoffer Jakobsen inför säsongen 2025–26 var han eld och lågor över bland annat ett pjäxbyte, som skulle ge en ny ”mittpunkt” på skidan.

Förändringen skulle hålla honom på benen.

– Men det floppade ju totalt, utbrister han nu.

Kristoffer Jakobsen gick mitt i säsongen tillbaka till sitt gamla material, och det är också det som gäller framöver.

Vad var det som hände?

– Det grundar sig mycket i att det pushades väldigt hårt från fabriken, som såklart hade lagt ner många miljoner kronor på att ta fram det här materialet.

– Sen trodde jag själv också på det till en början. Det kändes relativt bra på träning, men jag hittade liksom inte farten. Jag var tvungen att riskera hela tiden, ligga på gränsen. Men det var faktiskt många (på samma skidmärke) som inte riktigt var bekväma i det här nya och fler som gjorde samma misstag.

Redan tidigt på säsongen var han inne på att byta tillbaka. Men han kände sig pressad att ge det nya en chans, fortsätter Jakobsen.

Samtidigt var materialmissen delvis hans och hans eget teams fel, säger 31-åringen.

– Det är klart att vi tog ett väldigt dåligt beslut och inte testade mer tidigare på säsongen. Vi hade ju möjligheten men tog den bara inte. Vi litade liksom blint på att det skulle funka.

Genom åren har han provat nästan allt för att undvika grenslingar och uråkningar.

Nu vill han hålla det simpelt.

Ett VM finns i den alpina kalendern i februari, men det är världscupen och en revansch på sig själv där som är målet.

– Jag får gå tillbaka lite till hur jag tränade när jag var på väg uppåt fortfarande, säger Kristoffer Jakobsen.

Om tre år vet han om han lyckats.

Fakta.Alpina höjdpunkter 2026–27

24–25 oktober: Världscuppremiär i storslalom, Sölden, Österrike.
14–15 november: Världscuppremiär i slalom, Levi, Finland.
28 november: Världscuppremiär i super-G, Copper Mountain, USA (herrar).
3–4 december: Världscuppremiär i störtlopp, Beaver Creek, USA (herrar).
11–13 december: Världscuppremiär i störtlopp och super-G, Beaver Creek, USA (damer).
1–14 februari: VM i Crans Montana, Schweiz.
13–14 mars: Världscuptävlingar i storslalom och slalom i Åre, Sverige (herrar).
20–25 mars: Världscupavslutning i Sun Valley, USA.

Läs mer:

Hector stöttas av Gardell i alpina krisen: ”Behövde ta situationen i egna händer”

Efter OS-nobben – Felix Monsén inleder samarbete med Österrike: ”Ger lugn”

Share.
Exit mobile version