När stortävlingen China Smash inleds i Peking den 1 oktober är det inte med samma självförtroende som vanligt i värdlandet.
Visst, Wang Chuqin är världsetta och Kina är regerande lagvärldsmästare. Men dominansen är inte på långa vägar lika stor som den varit under hela 2000-talet.
För två år sedan var sex av de åtta bästa herrarna i världen kineser. På den senaste rankningen hittas Kina på plats 1, 8 och 15. Kineserna är inte längre skräckinjagande bra.
Vad har egentligen hänt?
– Jag har väntat lite på det här, jag trodde till exempel att Japan skulle vinna lag-VM senast. Ettan Wang Chuqin är grymt bra, men jag är inte imponerad av spelarna bakom, säger legendaren och SVT-experten J-O Waldner.
– För ett par år sedan hade Kina ett av historiens starkaste lag. Men både Ma Long och Fan Zhendong har gjort sitt i landslaget och nu skulle jag säga att Kinas lag är sämre än på väldigt många år, fortsätter han.
Samtidigt utmanas Kina från flera håll.
Briljante fransmannen Felix Lebrun är världstvåa. Två japaner skuggar bakom, liksom brasilianaren Hugo Calderano.
Och så förstås 24-årige femman Truls Möregårdh, som nyligen vann stortävlingen i Macao.
– Pingisvärlden är mycket bredare nu. Truls började vinna mot kineser för några år sedan, och även Anton Källberg. Andra spelare följde efter och började tro på att det var möjligt att slå kineserna, säger Waldner.
– Man ser att de kinesiska spelarna tappat självförtroende. Och en detalj som serven förvånar mig. De har alltid haft bäst servar, men nu känns det som att de bara sätter igång spelet.
Jan-Ove Waldner var världsetta för sista gången i oktober 1997, samma år som han vann VM utan att tappa ett set. Sverige är det enda land som på allvar tagit kampen med Kina de 50 senaste åren.
Sedan 1999 har bara tre spelare utanför Kina varit världsettor, och det under väldigt korta perioder: Österrikaren Werner Schlager och tyskarna Timo Boll och Dimitrij Ovtcharov.
Nu finns det flera icke-kineser som utmanar om tronen.
Kan Truls Möregårdh bli världsetta?
– Han är en av fem-sex just nu som slåss där uppe. Han har psyket och viljan att hela tiden bli bättre. Om han kan förbättra sitt backhandsspel, så ja.
Möregårdh nådde OS-final i Paris 2024 där han föll mot Fan Zhendong. Men strax efter försvann Zhendong helt från världsscenen, trots att han då bara var 27 år.
– Han orkade inte med pressen, från fansen i Kina, och att träna de där tre passen varje dag. Nu spelar han i Düsseldorf i Tyskland, tränar en gång om dagen och äter schnitzel och dricker öl. Men han skulle fortfarande kunna gå in på topp-5 i världen om han vill, säger Jan-Ove Waldner.
Eftersom man trots allt vann senaste lag-VM tror inte J-O Waldner att det råder panik i Kina. Däremot en stor oro.
– De har också konkurrens från andra sporter numera. Förr var det bara pingis i Kina. Nu väljer många unga andra sporter.
– Men det är för tidigt att räkna bort dem. Jag skulle inte bli förvånad om de tar några krismöten och så har de fem kineser på topp-10 igen om ett år. Men det här är ändå en jätterolig tendens för sporten. För intresset är det väldigt bra om fler länder är med.
Fakta.Världsrankning bordtennis
Herrar:
1. Wang Chuqin, Kina, 2. Felix Lebrun, Frankrike, 3. Sora Matsushima, Japan, 4. Tomokazu Harimoto, Japan, 5. Truls Möregårdh, Sverige, 6. Lin Yun-Ju, Sydkorea, 7. Hugo Calderano, Brasilien, 8. Lin Shidong, Kina, 9. Alexis Lebrun, Frankrike, 10. Jang Woojin, Sydkorea, 29. Elias Ranefur, Sverige, 31. Anton Källberg, Sverige, 40. Kristian Karlsson, Sverige, 93. Mattias Karlsson, Sverige.
På damsidan är det fortfarande stor Kinadominans. Fem av de sju bästa är från Kina, med Wang Manyu i topp.
