Snart tjugo år har gått sedan boken ”Tyst hav kom ut”, om utfiskningen i svenska och internationella vatten. Författaren Isabella Lövin gick sedan in i politiken och blev miljöpartistisk EU-parlamentariker. Nu ligger hon bakom krav på kraftiga åtgärder för att rädda Östersjön, utifrån en rapport som tagits fram inom fiskeriutskottet.
– Jag är mycket stolt över det skarpa budskap som parlamentet skickar till EU:s regeringar och till kommissionen, säger Lövin efter omröstningen, där hennes rapport fick stöd med röstsiffrorna 337 för, 178 mot och 44 nedlagda röster.
Parlamentet kräver nu större säkerhetsmarginaler för det fortsatta fisket i Östersjön. EU:s tioåriga förvaltningsplan för innanhavet har helt enkelt inte levererat, anser Lövin.
– Under samma tio år har torskbeståndet kollapsat och det västra sillbeståndet har mer eller mindre kollapsat, säger hon.
– Vi måste ha mycket försiktigare kvoter och därför behöver vi en helt annan typ av vetenskaplig rådgivning.
De fiskekvoter som EU-kommissionen föreslår varje år, och som EU-ländernas regeringar sedan röstar om, bygger på Internationella Havsforskningsrådet (ICES) rekommendationer.
Men EU-kommissionen ställer fel fråga till Havsforskningsrådet, anser Isabella Lövin.
Frågan borde inte vara hur mycket man maximalt kan fiska på bestånden varje år, utan hur fisket ska förvaltas så att bestånden kan byggas upp igen och säkra både miljön och ett fortsatt hållbart fiske, säger hon.
Ett problem i EU är att samma mall används överallt, enligt Lövin.
– Vi måste ta extra hänsyn till att Östersjön är ett så känsligt hav. Då kan vi inte ha samma förvaltningsprinciper som för resten av EU:s vatten.
Östersjörapporten är en väldigt svensk affär. Av de sex ledamöter som förhandlat fram rapporten i fiskeriutskottet är tre svenskar: utöver Lövin som haft huvudansvaret också Sofie Eriksson (S) och Emma Wiesner (C).
Och samtliga svenska EU-parlamentariker, från vänster till höger, ställde sig bakom de skarpa kraven, när hela parlamentet röstade på torsdagen vid lunchtid.
Sverigedemokraterna var i stort sett ensamma om att rösta ja till kraven i sin partigrupp ECR.
Den försiktiga linjen delas också av svenska regeringen. I fjol motsatte sig Sverige, som enda land, fiskekvoterna i Östersjön eftersom man ansåg att de var för högt satta.
Regeringen vill också att EU-kommissionen begär en annan typ av rekommendation från Havsforskningsrådet.
Moderaten Jessica Polfjärd är vice ordförande i EU-parlamentets fiskeriutskott:
– Det är en styrka att vi lägger partipolitiken åt sidan och jobbar enat när något är viktigt för Sverige. Eftersom vi är väldigt många svenskar i fiskeriutskottet kan vi också flytta positionerna, säger hon.
Den känsligaste delen av rapporten var uppmaningen att helt pausa trålning av sill och skarpsill i Östersjön tills bestånden har återhämtat sig.
Den uppmaningen röstades igenom med siffrorna 378–171.
Högergruppen EPP var splittrad. Bland andra de spanska ledamöterna oroar sig för att liknande krav kan komma att ställas överallt, säger Jessica Polfjärd.
– Det här med trålning är en väldigt känslig fråga för dem. Från vår sida (svenska Moderaterna, reds anm) har vi varit väldigt tydliga med att det här är åtgärder för just Östersjön och inte prejudicerande för resten av Europa, säger hon.
Läs också:
EU vill minska strömmingsfiske i Östersjön
Jörn Spolander: Kan fler vackra ord rädda Östersjön från kollaps?
