Det råder bred enighet om att elektrifiering är vägen framåt för klimatomställningen. Hur det ska gå till är däremot en politisk stridsfråga. Tidöregeringen anser att det krävs ny kärnkraft och att den måste få omfattande statligt stöd. Planerna får hård kritik från exempelvis Miljöpartiet och Centern.
Men vad innebär vägvalen framåt egentligen? Den frågan har granskats av Energiforsk, som ägs av energibranschen och statliga Svenska kraftnät tillsammans. I ett tvärvetenskapligt projekt har forskare gjort modeller för olika scenarier fram till 2045.
En slutsats är att elpriserna kommer att fortsätta gå upp och ner även framöver, även om det byggs ny kärnkraft.
– Det vi ser är att oavsett hur vår kraftmix ser ut i framtiden så kommer det vara stora variationer, säger Martin Vallstrand, vd på Energiforsk.
Det beror på att väderberoende energikällor som vind och vatten kommer att spela en stor roll även framöver. Så även ute i Europa, vilket påverkar svenska priser eftersom EU har en gemensam elmarknad. Erfarenheterna både från Ukrainakriget och kriget vid Persiska viken är att prisuppgångar på gas, som används i elkraftverk på kontinenten, smittar av sig på priserna i Sverige.
– Vi kan skydda oss mot det till viss del om vi bygger ny kärnkraft men svängningarna kommer inte att försvinna, säger Martin Vallstrand.
Mer kärnkraft kan kapa pristoppar, men följden blir också ett elsystem som totalt sett kostar mer. Det beror på att kärnkraft är det dyraste kraftslaget att bygga. I Tidöregeringens stödmodell ingår att staten garanterar ett minimipris och den subventionen måste finansieras, även om den inte slår igenom direkt på elkundernas prislapp.
Högre elpriser är enligt analysen nödvändigt om det ska byggas ny elproduktion överhuvud taget, även vindkraft på land som ändå är det billigaste kraftslaget. Och mer vindkraft behövs om inte elsystemet ska bli för dyrt, enligt rapporten. Det framtida snittpriset på el beräknas stiga till mellan 50 och 70 öre per kilowattimme, att jämföra med 20-60 de senaste tio åren.
– Energibolagen vill gärna bygga, men det höga kostnadsläge som har blivit de senaste åren, i kombination med att elpriserna fortsatt ligger lågt, gör att man inte kan investera, säger Martin Vallstrand.
I debatten kan det ibland låta som att mer kärnkraft är den enda möjliga lösningen. Så är det inte, enligt Energiforsks analys. Snarare är det ett val mellan olika för- och nackdelar. I scenarier med mindre kärnkraft och mer väderberoende kraft behövs ännu större satsningar på flexibla lösningar som pumpkraft, vätgaslager, batterier och gasturbiner för att hantera fluktuationerna.
– I den här rapporten har vi simulerat riktigt besvärligt väder och vi ser att bägge systemen fungerar. Vi kan fortfarande ha ett robust energisystem, men utan kärnkraft behöver kunderna hantera högre elpriser de perioder när vädret ger riktigt dåliga förutsättningar, säger Martin Vallstrand.
Utmaningen framåt är att få fram mer el i samma takt som efterfrågan ökar. Det behöver gå betydligt fortare att få nödvändiga tillstånd för att bygga nytt, enligt Energiforsks analys. Tidöregeringen har utrett nya förslag i den riktningen men de har ännu inte blivit verklighet.
Läs mer:
Elsystemet fortsatt stabilt trots vindkraftsboomen
Staten blir majoritetsägare i nytt kärnkraftsbolag
Fakta.Sveriges elsystem
● Sverige producerade 160 terawattimmar (Twh) elektricitet 2025.
● Vattenkraften stod för 42 procent, kärnkraften 28 och vindkraften 24 procent.
● Riksdagen har satt upp målet att Sverige ska klara att producera minst 300 TWh år 2045.
● Tre ansökningar har inkommit till regeringen om att ta del av stödet för att bygga ny kärnkraft. Längst gånget är projektet Videberg Kraft med staten, Vattenfall och konsortiet Industrikraft som delägare.
● Sverige har i dag sex kärnkraftsreaktorer i drift: tre i Forsmark, två i Ringhals och en i Oskarshamn.
● Vindkraften har byggts ut kraftigt under 2000-talet men expansionen har stannat av, på grund av bristande lönsamhet och negativa opinioner i berörda kommuner, som har vetorätt.




