Tre månader efter att USA och Israel inledde sina attacker mot Iran har prischocken fortfarande inte tagit fart på allvar. Trots ett par dramatiska dygn, först med viskningar om en varaktig vapenvila och sedan med både amerikanska och iranska bombningar, har oljepriset nu letat sig ned under 100 dollar per fat igen.
Det är i bjärt kontrast till de allvarligaste varningarna från krigsutbrottet, då en del analytiker flaggade för att en utdragen stängning av Hormuzsundet skulle kunna få oljan att skjuta över 150 dollar per fat.
Men finansminister Elisabeth Svantesson är mer överraskad av att många nu verkar rycka på axlarna åt krisen.
– Det som har förvånat mig är att det är så få svenska experter, ekonomer och politiker som verkar se vad som egentligen händer nu. Varje dag som den här krisen pågår desto tuffare blir ju konsekvenserna, säger hon.
Konjunkturinstitutets senaste barometeruppdatering visar ett i stort sett normalt stämningsläge i ekonomin. Hushållen deppar förvisso fortfarande mer än vanligt, och är särskilt skeptiska till att göra större inköp.
Men i industrin och tjänstesektorn syns fortfarande få spår av energikrisen, förutom att företagen signalerar att priserna kan komma att stiga framöver. Bedömare hänvisar till exempel till att hushållskonsumtionen fortfarande utvecklas positivt, och en del ifrågasätter om det över huvud taget behövs särskilda stödåtgärder.
Är det kris i Sverige?
– Det är en global energikris och Sverige befinner sig i lågkonjunktur. Det påverkar inte svensk ekonomi lika mycket som de som är totalt beroende av olja och gas, men det påverkar oss, säger Elisabeth Svantesson.
Efter en serie sänkningar under våren spår regeringen att den svenska ekonomin ska växa med 2,3 procent i år. Jämfört med det historiska snittet är det fortfarande en hygglig siffra, men Elisabeth Svantesson understryker att resursutnyttjandet fortfarande är lågt och att osäkerheten kring krigets effekter förblir hög.
Hon hänvisar till erfarenheten från förra våren, då Trumpadministrationens plötsliga tullkrig mot omvärlden lade krokben för den svenska konjunkturen precis när den börjat repa sig. Nya farthinder skulle kunna leda till en liknande vurpa igen.
– Är det någonting som jag har lärt mig de senaste fyra åren så är det att vara beredd på allt.
Men den extra ändringsbudget som nu står färdig har rönt gott om kritik, och inte bara från oppositionspolitiker i valrörelsen. Merparten av krispaketet går till breda åtgärder som elstöd och sänkta drivmedelsskatter istället för mer riktade insatser till särskilt utsatta hushåll och branscher.
Det är en beskrivning som Elisabeth Svantesson avfärdar.
– Man kan definitivt inte säga att det är trubbigt. Det är väldigt precist och gäller alla som har pendelkort och alla som kör bil, säger hon och fortsätter:
– Jag har full förståelse för att man vill att en stor del av stödet bara kom till de som har mer behov. Men det skulle ha varit administrativt svårt och dragit ut längre på tiden, säger hon.
Fakta.Krispaketet
Flygbranschen
Får 520 miljoner kronor, bland annat i tillskott för säkerhetskontroller och ökad beredskap för att införa temporär allmän trafikplikt på viktiga inrikes flyglinjer.
Energipriserna
7,7 miljarder går till en utökning av skattesänkningen på bensin och diesel, som gäller fram till den sista november. Ytterligare 1 miljard går till ett utökat elstöd som gäller för hushållens elkonsumtion i januari och februari.
Kollektivtrafiken
6,5 miljarder kronor går till att halvera kostnaderna för månads- och periodkort i kollektivtrafiken från och med 1 juli fram till årsskiftet.
Lantbruket
Drygt 1,66 miljarder till stöd riktat mot växtodlingen. Ytterligare 29 miljoner i stöd till yrkesfisket och vattenbruket.
Internationella valutafonden, IMF, har kritiserat de europeiska regeringarna för att inte ha lärt sig läxan från 2022, då Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina ledde till skenande energipriser.
I Sverige har bland annat Finanspolitiska rådet kritiserat elstöden som betalades ut under 2022 och 2023, och varnat för att åtgärderna kan skapa en förväntan om att hushåll och företag ska kompenseras även vid framtida prischocker.
– Jag ser inte att vi skämmer bort svenskarna, utan jag ser att vi gör mycket för att skydda svensk ekonomi för att kunna komma tillbaka starkt, säger Svantesson.
Svenska politiker framhåller gärna de starka statsfinanserna som en styrka jämfört med resten av kontinenten. Men den svenska statsskulden tickar uppåt och budgetunderskottet sväller.
I en färsk prognos har Riksgälden skrivit upp lånebehovet i år och nästa år.
Hur stor får prislappen bli för de här stöden?
– Det handlar inte bara om de här specifika kriserna. Det handlar om att Sverige för första gången på decennier upplever en väldigt utdragen lågkonjunktur, säger Elisabeth Svantesson.
Fakta.Sveriges statsskuld
För att underlätta jämförelser med andra länder brukar man tala om Maastrichtskulden, som omfattar hela den offentliga sektorns skuld.
För närvarande räknar Riksgälden med att Maastrichtskulden kommer att landa på 37 procent av bnp i år (motsvarande 2 530 miljarder kronor) för att sedan stiga till 39 procent nästa år (motsvarande 2 753 miljarder kronor).
Det är i den övre delen av toleransintervallet för skuldsättningen som riksdagen enats om.
Snittet inom EU låg på 87,8 procent i slutet av förra året.
Läs mer:
Ekonomen: Krispolitik – men det är inte kris
Statsvetare: ”Grönt valfläsk från Tidö min första tanke”




