Med fjärrstyrda farkoster både i luften och på marken ska Ukraina ha lyckats återta ett landområde – och fått de ryska styrkorna att kapitulera – helt utan att använda soldater på marken.
Det var den 14 april som Volodymyr Zelenskyj berättade om den påstådda framgången. I samband med detta publicerades ett klipp i presidentens sociala medier där han visade upp inhemska innovationer som används på slagfältet.
Från fronten kommer bilder på fjärrstyrda robotar som används till allt från att hämta sårade soldater som befinner sig i fiendens skottlinje till att transportera förnödenheter och att genomföra attacker.
Under mars genomfördes 9 000 operationer med fjärrstyrda markrobotar, enligt försvarsminister Mychajlo Fedorov. För bara ett år sedan gjordes den typen av operationer sporadiskt och i olika tester.
Landets försvarsmakt har tecknat avtal om leveranser av totalt 25 000 markrobotar under årets sex första månader, vilket är dubbelt så många som levererades under hela fjolåret.
”Robotar blöder inte”, konstaterade en av de ansvariga för en uppmärksammad attack i somras då ryska soldater gav upp inför ukrainska robotar. De fjärrstyrda maskinerna pekas ut som en del av lösningen på landets numerära underläge.
– Genom att skicka fram en fjärrstyrd robot behöver man inte avvara personal eller stridsfordon. Det här har betydelse just eftersom personal är en brist på den ukrainska sidan, säger Jörgen Elfving, militäranalytiker och tidigare överstelöjtnant.
Jämfört med drönarna som flyger i luften finns tydliga fördelar men också uppenbara nackdelar.
De banddrivna enheterna kan bära betydligt tyngre sprängladdningar än attackdrönarna. De är dessutom stabilare för avfyrningar och när de bestyckats med kulsprutor. Ofta har de också längre batteritid.
– Nu finns det drönarnät på många platser, det finns inget motsvarande för att skydda mot markfordon. Det krävs mineringar eller moteld, direkt eller indirekt från drönare för att stoppa dessa, säger Elfving.
För New York Times berättar en chef för ett av Ukrainas markrobotförband om en attack i vintras då ryska drönarförare intagit en skola i staden Kupjansk. Ryssarna hade täckt alla fönster med nät för att förhindra de ukrainska drönarna att ta sig in i byggnaden.
Ukraina använde sig då av en markrobot som tog sig fram till byggnaden och avfyrade flera mindre robotar, vilket fick byggnaden att kollapsa.
Jämfört med de flygande drönarna, som fortfarande dödar och sårar flest soldater i kriget, är markrobotarna dock ofta dyrare och betydligt långsammare. Jörgen Elfving understryker att de två fjärrstyrda farkosttyperna är komplement till varandra. Han gör bedömningen att markrobotarna används i fall då förarna har större underrättelseunderlag.
Både Ukraina och Ryssland har utvecklat olika typer av markenheter under kriget, men precis som med drönarna ligger Kiev före i det teknologiska racet, säger han.
Det ukrainska målet är att ersätta marktrupper med robotar och drönare i en tredjedel av operationerna vid fronten under året, skriver CNN. Hundra procent av alla logistiska uppdrag ska genomföras av robotar.
Robert Tollast, analytiker vid den brittiska försvarstankesmedjan Royal United Services Institute, understryker robotarnas betydelse i offensiver där hotet från luften är så påtagligt som det är Ukrainakriget.
De kommer ha svårt att hålla territorium, men de räddar soldaters liv och genomför farliga uppdrag samtidigt som drönarna gjort rörelser vid frontlinjen livsfarlig, säger han till CNN.
