Också i regionen blev Vahidi tidigt känd – och ökänd. Mellan 1988 och 1997 ledde han Qudsstyrkan, Revolutionsgardets internationella gren, som spelat en nyckelroll under Irans imponerande expansion i regionen och i Latinamerika. Vahidi är under sanktion i flera länder. Han är också efterlyst av Interpol, på Argentinas begäran, för sin förmodade roll i ett antijudiskt terrordåd i Buenos Aires 1994, då 85 personer dödades. Under sina år i spetsen för Qudsstyrkan bedrev Vahidi ett framgångsrikt sabotage mot de israelisk–palestinska fredsförhandlingarna. Flera gånger klagade den palestinske presidenten Yassir Arafat bittert över hur Iran, via Hamasrörelsen, undergrävde hans position.
Som inrikesminister ledde Vahidi 2022 de blodiga polisinsatserna mot dem som protesterade mot mordet på Mahsa Amini. Den 22-åriga studenten avled efter att ha gripits av moralpolisen, som hävdade att en slinga av hennes hår varit synlig. Vahidi har ofta varnat Irans kvinnor för att slarva med huvudsjalen. De som bekämpar huvudsjalen, har han sagt, vill se västerlandets ”förvekligade” kultur ta över landet.
Också under alla tiders största massaker i Iran, i januari i år, då tiotusentals demonstranter dödades under ett par dygn av Revolutionsgardets Basijmilis, spelade Vahidi, då vicechef för gardet, en ledande roll. Blodbadet kritiserades skarpt av Irans president Masoud Pezeshkian, som sägs ha en spänd relation till Vahidi.
Efter att gardets överbefälhavare, Mohammad Pakpour, dödats av en israelisk missil den 28 februari efterträddes han på posten av Vahidi. Gardeschefen har under den islamiska republiken varit landets näst viktigaste makthavare efter ”de högsta ledarna”, ayatollorna Ruhollah Khomeini (1979–89) och Ali Khamenei (1989–2026). I dag, när stor ovisshet råder om den valde högste ledaren Mojtaba Khameneis tillstånd, torde gardeschefens ställning vara starkare än någonsin. Vahidi, som också varit försvarsminister, känner den iranska staten utan och innan, troligen bättre än någon annan.
Vahidi anslöt sig till Revolutionsgardet då det bildades 1979. Irans förre president Hashemi Rafsanjani skriver i sina memoarer att Vahidi råkade illa ut i början av kriget mot Irak (1980–88), då irakiska styrkor stormade gränsstaden Khoramshahr. Den högste ledaren, ayatolla Khomeini, ville ställa Vahidi inför rätta för dennes roll i misslyckandet, vilket avstyrdes efter ett ingripande från Rafsanjani.
Under det dryga år som USA och Iran förhandlat via medlare har press och experter ibland utmålat Irans förhandlare som öppna och kompromissvilliga, och deras uppdragsgivare därhemma som benhårda fanatiker. Andra menar att det iranska ledarskapet fungerar som ett kollektiv, och att distinktionen mellan vettiga medlare och oresonliga makthavare är en charad.
Vahidi sägs vara den drivande kraften bakom valet av Mojtaba Khamenei till högste ledare. Enligt uppgifter som inte kan kontrolleras är Vahidi den som kontrollerar kommunikationerna mellan Khamenei och andra makthavare.
Vahidi är den ende i Irans toppskikt som överlevt de senaste årens attacker. Naturligtvis har Israel försökt nå också honom med sina vapen, men han använder ingen elektronik och beslutar själv varje kväll var han skall övernatta.
Fakta.Den ende av grundarna som överlevt
Född 1958 i Shiraz under namnet Vahid Shahcheraghi. Studerade till ingenjör. Anslöt sig som nittonåring till Revolutionsgardet och har gjort karriär där. Uppgifter om hans hemort och familjeliv föreligger inte. Har varit inrikes- och försvarsminister och chef för Qudsstyrkan. Sedan i mars är han landets högste militäre chef. Han är den ende i revolutionens grundargeneration som överlevt de senaste årens israeliska och amerikanska attacker.
Läs mer:
USA attackerat mål i södra Iran: ”Självförsvar”
