Flaggorna som kan förstöra allt under VM

– Den har gjort att vi ryttare har blivit ännu mer noggranna i vår ridning. Det som kanske inte helt har fungerat är att det ibland har bedömts olika från fall till fall, och att det ibland har tagit lite för lång tid innan man har vetat resultatet.

I tisdags invigdes ryttar-VM i tyska Aachen och på torsdagen och fredagen kliver fälttävlansryttarna ut på den stora scenen när det första delmomentet dressyr avgörs.

På lördagen avgörs det andra, terrängritten. Ekipagen kommer då att rida en cirka sex kilometer lång terrängbanan med spektakulära hinder.

Terrängritten är själva hjärtat i fälttävlanssporten. Det är det momentet som gör sporten till det som den är.

Felpoängen i terrängritten är både enkla – och svåra – att hålla koll på.

– Stannar en häst framför ett hinder får ekipaget 20 straffpoäng, säger Frida Andersén.

– Men vägrar de ytterligare en andra gång blir det direkt lite krångligare och något ologiskt, fortsätter hon och skrattar till.

Stannar hästen två gånger på ett och samma hinder får ekipaget nämligen 40 straffpoäng för den andra vägringen, alltså sammanlagt 60 straffpoäng för de två vägringarna.

Kommer den andra vägringen däremot på ett annat hinder blir det 20 poäng i straff, sammanlagt 40 för de två olika stoppen.

Får ekipaget en tredje – oavsett om det är på samma hinder eller olika hinder – blir de uteslutna.

Sedan flera år tillbaka finns nu både så kallade fasta hinder och rivningsbara hinder på terrängbanorna. River ett ekipage får de elva straffpoäng.

Om ryttarna inte klarar banans maxtid får 0,4 poäng i straff för varje påbörjad sekund.

Den regel som det kan vara som svårast för någon som inte följer sporten regelbundet att få grepp om är vad som händer när ekipaget river någon av hindrets två flaggor.

Flaggorna ger direktiv för åt vilket håll hindret ska hoppas – den röda flaggan ska vara på ekipagets högra sida och den vita på vänstra.

De ramar på så sätt in vad som räknas som hinder. Vilket kan låta som en självklarhet men på en terrängbana ser inte hindrena ut som på en hoppbana. Det är snarare uppbyggda naturhinder med vinklar och vrån och en hel del utsmyckningar.

Något som kan göra det något svårare att avgöra vad som är själva hindret som ska övervinnas.

Redan 2020 införde Sverige regeln om att den som river en flagga ska få straffpoäng. Bakgrunden var bland annat att det skulle leda till än mer noggrann och korrekt ridning, vilket skulle underlätta för hästen. Något som Frida Andersen också menar har blivit fallet. Några år senare infördes regeln även internationellt.

Enligt de nu gällande reglerna får ekipagen nio straffpoäng i VM om en eller båda flaggorna lämnar sitt övre fäste – vilket ofta, om än inte alltid, också innebär att den trillar. På svenska nationella tävlingar får de sju straffpoäng.

Men det finns också fall där flaggan trillar utan att det blir fel.

– Det är nog här det kan bli lite knivigt ibland för de som tittar på terrängen för flaggorna trillar ju ofta, men det är väldigt sällan som det blir fel.

Vi börjar med det första, vad krävs för att det ska ge fel?

– Då ska en av hästens bogar – höger eller vänster – bedömts ha varit utanför flaggan när den rivs, berättar Frida Andersen.

Hästens bog är område som utgör övergången mellan respektive framben och halsen

Och när blir det inte fel?

– Det är till exempel ganska vanligt att man som ryttare river flaggan med fötterna, men eftersom vi har dem bakom hästens bogar generar det sällan några fel. Inte heller om hästen har tagit flaggan med ett bakben eller till exempel viftat ner den med svansen.

För att hinderdomarna ska kunna avgöra om det ska räknas som fel eller inte finns hjälp att ta av en kamera som står rakt bakom alla hinder.

Trots tekniska hjälpmedel finns det alltid domslut som kan ifrågasättas. Det drabbade det svenska fälttävlanslaget – där Frida Andersen ingick – i OS i Paris. Den svenska ryttaren Sofia Sjöborg och hästen Bryjamolga vh Marienhof trodde de var felfria när de gick i mål men fick då beskedet att de rivit en flagga. Den svenska lagledningen lämnade in en formell protest som dock inte godkändes.

Det svenska VM-laget i fälttävlan består av Frida Andersén/Box Leo, Louise Romeike/Caspian, Sofia Sjöborg/Bryjamolga vh Marienshof och Amanda Staam/Corpoubet.

Dessutom rider Christoffer Forsberg/Hippo’s Sapporo individuellt.

– Terrängbanan i Aachen är en teknisk och relativt snabb bana. Det finns visserligen lite backar, men jag skulle inte säga att det är det konditionstest som det kan vara på andra ställen, säger Frida Andersén.

– Det är vana vid att arrangera tävlingar, och det märks. Det brukar alltid vara mycket folk och hindrena är väldigt fina.

Sverige kommer till start med ett starkt lag, och har en liten medaljchans om allt går deras väg.

– Huvudfokus är att fixa OS-kvalet, men har vi alla en bra dag är det inte omöjligt, säger Frida Andersén.