Hosta, ont i halsen och intensiv klåda – utslag, inflammationer och vätskefyllda blåsor. Mikroskopiska, hullingförsedda hår från den så kallade helveteslarven – egentligen processionsspinnarlarv – kan ge upphov till stora besvär, starka allergiska reaktioner och i värsta fall vävnadsskador.

Larven är ett förstadium till ekprocessionsspinnaren, en ganska oansenlig gråbrun nattfjäril, och lever på ekar där den livnär sig på trädens blad. Den är naturligt förekommande i södra Europa, men populationer av fjärilen har de senaste årtiondena etablerat sig allt längre norrut och under sommaren har flera danska orter plågats av explosionsartade utbrott av larver.

– Larven är tre till fyra centimeter lång och lurvig, men det är inte de här långa håren som är problemet. De har också pyttesmå mikrohår som lossnar lätt och kan blåsa iväg även om man inte klappar på larven, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

– Håren har hullingar och tränger in i huden, men innehåller också ett gift som ger de här utslagen och problemen, fortsätter han.

I månadsskiftet rapporterade danska medier att den så kallade helveteslarven hittats i sju kommuner på Fyn. Problemet var särskilt stort kring Odense och tidningen BT har skrivit om stängda förskolor och små barn med utslag över hela kroppen och föräldrar som evakuerat hemmet för att undfly larverna.

I veckan kom nyheten att larver upptäckts på Amager, en dansk ö som till hälften tillhör Köpenhamns kommun. Det är på Amager som Öresundsbron och landförbindelsen till Sverige börjar.

– Om det visar sig att den är spridd där och har etablerat sig, då dröjer det inte länge innan den dyker upp i Skåne, säger Didrik Vanhoenacker.

Att ekprocessionsspinnare nu återfinns på nordligare breddgrader har enligt honom två huvudsakliga orsaker. Dels handlar det om en naturlig spridning som med stor sannolikhet möjliggörs av det varmare klimatet, dels om import av ekträd från handelsträdgårdar i Europa.

Enstaka förekomster av vuxna ekprocessionsspinnare har registrerats i Sverige och enligt Didrik Vanhoenacker kan vuxna insekter bäras av vinden över sundet. De vuxna fjärilarna har till skillnad från larverna inte några giftiga hår, men lägger de ägg som larverna kläcks ur.

– Jag tror säkert att den så småningom kommer över till Sverige. Sedan är det väldigt svårbedömt eftersom antalet larver naturligt fluktuerar. Det kan vara två eller tre år med vad man kallar massförekomster, sedan försvinner den nästan helt under ganska lång tid innan det blir nya massförekomster, säger Cajza Eriksson, samordnare i arbetet mot invasiva arter på länsstyrelsen i Skåne.

Länsstyrelsen arbetar inte med hantering av larven, eftersom insekten inte definieras som en invasiv art, men på Malmö kommun pågår förberedelser för att bygga upp en beredskap.

– Vi började prata om det här för två år sedan och har bra koll. Eftersom den har vandrat upp till Amager så är det aktuellt att ta fram en tydlig handlingsplan, säger Mats Wirén, som är kommunekolog i Malmö.

Samtal kommer även att föras med övriga kommuner i Skåne. I ett första steg handlar det om förebyggande arbete som går ut på att kontrollera importerade ekplantor och leta efter ägg.

– Men det är inte lätt, äggen är jättesmå, säger Mats Wirén.

Om arten etablerar sig i Sverige finns det flera olika åtgärder att ta till.

– Man kan jobba med feromonfällor och fånga fjärilen för att förhindra reproduktion. Det går också att suga upp larverna med specialdammsugare eller fylla deras bo med skum som gör att håren inte sprider sig när man samlar in dem, säger Mats Wirén.

Enligt Didrik Vanhoenacker har man i Nederländerna och Tyskland haft viss framgång med naturlig, biologisk bekämpning av larverna.

– Småfåglar äter larverna. När de är små, i ett tidigt stadium, har de inte de här besvärliga håren. Så man kan sätta upp fågelholkar för att locka fåglar. Man kan också odla blommor i diken och längs vägkanter för att stimulera parasitsteklar som lägger ägg i larverna och dödar dem inifrån, säger han.

Fakta.Den så kallade helveteslarven

Ekprocessionsspinnaren är en gråbrun nattfjäril som kan observeras under högsommaren. Fjärilen lever bara några få dagar, under vilka den parar sig och lägger ägg.

På våren kläcks larver ur äggen. Dessa äter eklöv och ömsar skinn i flera omgångar medan de växer. När larven befinner sig i ungefär det tredje larvstadiet utvecklar den mikroskopiska, ihåliga hår som innehåller giftproteinet thaumetopoein. Håren är ett par tiodels millimeter långa och försedda med hullingar, varför de tränger in i huden på människor och djur. De små håren lossnar lätt från larverna och kan spridas med vinden.

I kontakt med hud ger de upphov till intensiv klåda och kan orsaka allergiska reaktioner och inflammationer. Om håren tränger in i ögon eller luftvägar kan de skada slemhinnor och orsaka kraftig irritation.

Arten har fått sitt namn eftersom larverna går i ”procession” på långa led, med huvud mot stjärt, när de rör sig över träden för att söka föda.

I Sverige, främst på Gotland och Öland, finns lokala populationer av en släkting till ekprocessionsspinnaren som heter tallprocessionsspinnare.

Källa: Nationalecyklopedin, Artdatabanken

Läs mer:

Danskar demonstrerar mot ”larven från helvetet”

Giftormar söker sig till Nepals bergstoppar

Share.
Exit mobile version