Så mår stockholmarna

Inkomst och hälsa går hand i hand. I en rad artiklar visar DN hur hälsoskillnaderna ser ut i olika delar av Stockholm.

I ett försök att uppskatta folkhälsan i Stockholm, har Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i flera år kontinuerligt kartlagt olika bostadsområden med hjälp av ett antal hälsoindikatorer. Det vill säga olika mått som säger något om hur vi mår.

Bland annat har man skapat ett så kallat livsvillkorsindex, som är tänkt att synliggöra de sociala och ekonomiska skillnader som finns mellan olika bostadsområden. I detta index ingår sju olika variabler som vägs samman, varefter bostadsområdena jämförs med varandra.

– Vi vet sedan tidigare att vissa områden är betydligt mer sårbara för olika typer av sociala problem, jämfört med andra områden, säger Stefan Fors, docent i folkhälsovetenskap vid Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm.

Orsaken till indexet är det starka samband som finns mellan olika socioekonomiska faktorer och hälsan. De sju variabler som ingår i indexet är:

Andel som varit arbetslösa det senaste året.

Andel som erhållit ekonomiskt bistånd det senaste året.

Andel med enbart förgymnasial utbildning.

Andel ensamstående föräldrar.

Andel utrikesfödda.

Medianinkomst.

Genomsnittlig boyta.

Indexet är standardiserat, så att det genomsnittliga värdet för Stockholms län är 100. Det innebär att alla områden som har ett värde under 100 präglas av sämre sociala och ekonomiska villkor än genomsnittet i länet och alla områden med värden över 100 präglas av bättre villkor än genomsnittet.

Indexet ger vid handen att det mest sårbara området i Stockholms län är Rinkeby med 46 poäng (år 2022), att jämföra med det mest välmående, Djursholm, som får drygt 125 poäng.

– Jag hade ju hört det förut, men jag slogs ändå av hur segregerade livsvillkoren i Stockholmsområdet är. Det är väldigt stora skillnader och när man ser det så här med ett index och på en karta blir det väldigt påtagligt vilka skillnader som faktiskt finns mellan olika områden, säger Stefan Fors.

De flesta områden hamnar dock i ett slags normalspann och får mellan 85 och 115 poäng.

Varför har ni ett sådant här index?

– Vi vet att det är väldigt stora skillnader i hälsa mellan olika grupper och områden i Stockholm. För att förstå varför måste vi ta reda på mer om hur villkoren ser ut i de områden där invånarna bor, säger Stefan Fors.

En variabel är andel utrikesfödda. Vad har ens födelseland med saken att göra?

– Det behöver inte ha med saken att göra, men variablerna ska inte ses var för sig. I så fall hade till exempel Diplomatstaden, där väldigt många utrikesfödda bor, fått väldigt låga poäng. I stället ska de ses tillsammans och på gruppnivå, där vi sedan tidigare vet att andelen utrikesfödda är en variabel som, tillsammans med andra variabler, har betydelse för hur socialt och ekonomiskt sårbart ett område är, säger Stefan Fors.

Hur kommer det sig att Djursholm ”bara” får 125 poäng? Att gapet från Rinkeby till snittet är betydligt större än gapet från snittet till Djursholm?

– Indexet är utformat för att identifiera sårbara områden, eftersom de är de mest intressanta områdena ur ett folkhälsoperspektiv. Det gör å andra sidan att det är sämre på att särskilja mellan områden där man har det förhållandevis bra. Om indexet i stället hade haft andra variabler, som andelen med en vapensköld på Riddarhuset, hade resultatet sett annorlunda ut.

Uppgifterna som indexet bygger på är från 2022, har något ändrats sedan dess?

– Det har jag svårt att tro. Det här är en väldigt trögrörlig materia.

Efter sommaren kommer indexet att uppdateras med uppgifter till och med 2024.

I listan och kartan nedan kan du se livsvillkorsindex – och en rad andra hälsofaktorer – för just ditt område. Uppgifterna kommer från Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, som använder sig av statistiken i sitt arbete med att kartlägga folkhälsan i länet.

Share.
Exit mobile version