Allt fler äldre och anhöriga överklagar svenska kommuners beslut när de får ett nej på sin ansökan om en plats på ett särskilt boende.
Det har också blivit vanligare att förvaltningsrätterna gör en annan bedömning av äldres behov av omsorg och därmed ändrar kommunernas beslut, visar DN:s granskning.
Förra året blev ett ”nej” till ett ”ja” i mer än en fjärdedel av alla domar. En tydlig ökning jämfört med tidigare år.
Vetenskapsjournalisten Ann Fernholm är en av många anhöriga som har överklagat och fått rätt.
Från sitt köksfönster i lägenheten på Södermalm i Stockholm ser hon takåsar, grönska och det klassiska läroverket Södra Latins röda tegelbyggnad.
Hennes mamma, som nu är 83 år, är en äkta söderböna. Uppvuxen nära Vitabergsparken. Älskar Stockholm.
– Hon har gett mig kärleken till Södermalm, säger Ann Fernholm, som har ett av sina syskon i Nacka.
Men det är 20 mil söderut i Linköping som familjen har bott. Där arbetade mamman som diakon. Och det var där hon blev kvar – till slut ensam.
Demenssjukdomen utvecklades långsamt och under lång tid, berättar Ann Fernholm.
– När jag och familjen skulle åka till Australien 2019 och fira jul, då minns jag att det kom som en nyhet för mamma minst fem gånger.
Länge klarade sig hennes mamma rent praktiskt med hjälp av hemtjänst. Men hon blev nedstämd och isolerad.
Demens utvecklas olika. Ann Fernholms mamma förlorade korttidsminnet och ville inte lämna lägenheten.
– Hon blev fruktansvärt ensam och kom inte ihåg när hon senast hade träffat någon, även om hemtjänsten just hade varit där.
Syskonen och mamman kom överens om en flytt till Nacka i sydöstra Stockholm.
Hösten 2024 avslog äldrenämnden i Nacka kommun ansökan om bistånd i form av särskilt boende. Hemtjänst och trygghetslarm räckte, enligt kommunen.
Ann Fernholm överklagade till förvaltningsrätten. Det dröjde ett helt år innan domen kom och det blev bifall.
Ändå ställdes mamman sist i kön, till familjens förvåning. Då hade demensen gått så långt att mamman inte längre kände igen sig hemma.
Först tre månader senare fick hon flytta in på ett äldreboende i Nacka.
Domar i förvaltningsrätten – som gäller beslut om särskilt boende – ökar i större delen av landet. Men störst är ökningen i Stockholm och Göteborg.
Ellinor Egefors Åkesson är enhetschef för äldreenheten i Nacka kommun.
Hon skriver till DN att 9 av 10 får en plats på ett boende i kommunen vid sin första ansökan och att förvaltningsrätten vid en överklagan oftast ger kommunen rätt.
”Vi jobbar aktivt för att så bra vi kan utreda äldres behov och fatta välgrundade och rättssäkra beslut”.
Ann Fernholm berättar att hon är nöjd med boendet där hennes mamma nu har en lägenhet.
– Det är jättestor skillnad. Hon mår mycket bättre nu. Hon är lugnare och blev snabbt gladare.
Vid köksbordet håller Ann Fernholm fram sin telefon och visar en bild från sonens studentfirande i somras.
På bilden står hennes mamma intill sitt barnbarn och ler glatt. Den välklippta, stålgrå frisyren sticker fram under en studentmössa från början av 1960-talet.
Att mamman bor närmare har gjort allas liv bättre och enklare, berättar Ann Fernholm.
Nu kan de äta middag tillsammans en vanlig dag. I Stockholm finns några av mammans gamla vänner.
Beskriv hur det är att ha en förälder med demens?
– Det slukar ju tonvis med energi, så är det. Om de ska få ett värdigt liv så kräver det ett oerhört engagemang. För du måste vara där och se till att de får den omsorg de behöver. Jag gråter ju nästan nu när jag pratar om det.
Fakta.Vad säger lagen?
Rätten till äldreomsorg regleras i Socialtjänstlagen och beslutas av kommunens socialtjänst.
Människor ska få hemtjänst eller plats på ett äldreboende om det krävs för att uppnå en skälig levnadsnivå.
I första hand bedöms behov av fysisk omvårdnad men även sociala och psykologiska faktorer som otrygghet och social isolering ska ingå i bedömningen.
En person som vill flytta till en annan kommun får ansöka om insatser där på grund av hög ålder, funktionsnedsättning eller allvarlig sjukdom.
Den nya socialtjänstlagen har inte ändrat på rätten till bistånd i form av särskilt boende.
Källa: Socialtjänstlagen, SKR
Fakta.Lång väntan på äldreboende
Många äldre får vänta länge på en plats på ett äldreboende, även om kommunen bedömt att behovet finns och insatsen beviljats.
Beslut ska enligt lag verkställas skyndsamt. Men under 2025 fick mer än 5 100 personer vänta längre än tre månader på en plats på ett äldreboende.
Enligt Inspektionen för vård och omsorg, IVO, är väntan för lång i förhållande till de äldres behov och livslängd.
Cirka en tredjedel av dem som flyttar in på ett särskilt boende avlider inom ett år.
Platsbrist är kommunernas främsta förklaring till att de inte kan verkställa besluten.
Källa: Ivo
