– Vi möts här i dag för att prata om säkerhetsläget i Arktis, om Rysslands närvaro och om Kinas ekonomiska aktiviteter, liksom de strategiska konsekvenser det får. Vi delar åsikten att vi behöver stärka vår närvaro för att försvara Arktis, sade Macron.

Bakgrunden till mötet var givetvis krisen i relationen till USA, efter Donald Trumps krav att USA ska ”ta över” Grönland.

Frankrike var tillsammans med Sverige ett av de länder som snabbt skickade militärpersonal när Danmark och Grönland bad om det. Nu är Frankrike berett att utöka sin närvaro i regionen, förklarade Macron.

– Vi är för en ökad Nato-närvaro i Arktis, i form av utökad spaning och övervakning, och vi är beredda att delta i detta, sade presidenten, som betonade att Frankrike öppnar ett konsulat i Nuuk och även vill fördjupa samarbetet ekonomiskt, kulturellt och inom forskning.

Den franska presidenten har i flera år argumenterat för att EU måste bli mer oberoende av USA, och hävdade vid pressträffen att den senaste tidens kriser nu måste bli ”ett strategiskt uppvaknande för hela Europa”.

Mette Frederiksen och Jens-Frederik Nielsen instämde och tackade för stödet. För trots att Donald Trump tillfälligt backat från sina hot mot Danmark och Grönland, finns en oro för att det kan vara ett tillfälligt uppskov.

– Världsordningen som vi har kämpat för de senaste 80 åren är över. Jag tror inte att den kommer att komma tillbaka, sade Mette Frederiksen när hon mötte studenter på universitetet Sciences Po i centrala Paris tidigare på dagen.

Där uppmanade hon åhörarna att inte lägga för stor vikt vid enskilda utspel – som Trumps vid Världsekonomiskt forum i Davos.

– Man kan inte bara titta på ett tal eller ett möte eller varje ”show” i det här dramat. Man måste se till helheten. Och om man ser på USA nu, vad Trump sagt om Monroe-doktrinen, vad JD Vance sade i München för ett år sen, och vad som står i deras nya nationella säkerhets- och försvarsstrategier, så har de varit väldigt transparenta om vad som pågår. Vi måste se till hela bilden, sade Frederiksen, och fortsatte:

– När något ser ut att bli lite bättre, som nu i fallet med Grönland, då är den europeiska reaktionen ofta att ”åh, då är det kanske fixat”. Som om världen åter är som den ska vara. Men den inställningen vill jag varna för, sade den danska statsministern.

Hon och Grönlands regeringschef var visserligen tydliga med att det finns en ökad rysk och kinesisk närvaro i Arktis, och att det krävs en utökad Nato-närvaro. Men relationen till USA är tydligt skadad efter krisen.

Det ”ramverk för ett avtal” som Nato-chefen Mark Rutte ska ha kommit överens om med Donald Trump efter mötet i Davos, verkar så här långt inte ha lett till några genombrott i förhandlingarna.

– För det första: Mark Rutte har inte något mandat att förhandla för oss. För det andra: vi har kommit överens med USA om att sköta detta i en särskild arbetsgrupp. Där har vi röda linjer, och de kan inte korsas. Men vi vill såklart nå någon typ av överenskommelse, det behöver vi göra, sade Jens-Frederik Nielsen.

Läs mer:

Grönland pekas ut i USA:s nya försvarsstrategi

Veckan då Europa höll gränsen och hittade självförtroendet

Share.
Exit mobile version