När Försvarsmaktens köp av fyra franska fregatter offentliggjordes i tisdags beskrev statsminister Ulf Kristersson (M) det som den största enskilda försvarsinvesteringen sedan 1980-talet.
Mellan 40 och 60 miljarder kronor väntas slutpriset bli och den första fregatten ska levereras år 2030.
– Snabb leverans är nödvändigt utifrån det mycket allvarliga säkerhetsläge vi befinner oss i. För det andra är det här en färdig design som redan är i produktion och med hög leveranssäkerhet. Och för det tredje är det ett fartygssystem med integrerat och beprövat luftvärn, sade försvarsminister Pål Jonson vid tisdagens presskonferens.
ÖB Michael Claesson fyllde i med att fregatterna kan användas både för ubåtsbekämpning och för att säkra den civila sjöfarten i Östersjön.
Men en del bedömare har ifrågasatt om det är rimligt att satsa så stora belopp på krigsfartyg i en tid då drönartekniken snabbt förändrar den moderna krigföringen.
Ukrainska drönare har slagit ut delar av den ryska Svartahavsflottan – och i Hormuzsundet bidrar hotet från iranska drönare till att USA:s krigsfartyg de senaste veckorna har haft svårt att säkra den civila sjöfarten.
När DN nämner det för Naval Groups försäljningschef Guillaume Weisrock väljer han att peka på en annan, närliggande konflikt.
– När huthierna hotade kommersiell fartygstrafik i Röda havet för två–tre år sedan, sköt den franska flottans fregatter framgångsrikt ner både drönare och ballistiska robotar. Med hjälp av fregatterna som designats och tillverkats av Naval Group kunde den franska flottan på så vis skydda farlederna, vilket är en av de uppgifter som våra fregatter är utformade för att klara av, säger Guillaume Weisrock.
När kriget mellan USA, Israel och Iran bröt ut skickade Frankrike snabbt en fregatt till Cypern för att bistå i landets försvar mot möjliga iranska luftangrepp.
– Redan för tio år sedan förutsåg Naval Group och den franska flottan den utveckling vi ser i dag. På Frankrikes fregatter av FDI-klass (Frégate de Défense et d’Intervention), liksom de som den grekiska flottan köpt och de som nu har valts av Sverige, finns därför ett inbyggt antidrönarsystem.
– FDI-fregatterna har världsledande system för krigföring, luftförsvar på lång distans, ubåtsbekämpning och därtill detta antidrönarsystem som bekämpar drönare på kort distans i luften och på vatten.
I Sverige har en del kritiker ifrågasatt om fregatterna kan försvara sig mot undervattensdrönare?
– Alla fregatter som designas och byggs av Naval Group är avsedda för högintensiv krigföring och redo att hantera alla tänkbara typer av hot, såväl dagens som morgondagens.
Men just undervattensdrönare – kan fregatterna försvara sig mot dem rent tekniskt?
– Jag kan inte svara på den frågan. Det betyder inte att det inte finns lösningar. Jag kan bara inte säga något offentligt om det nu, för det pågår förhandlingar.
De exakta specifikationerna återstår att färdigställa i de slutförhandlingar som inletts mellan Försvarsmakten och Naval Group. I dem ska bland annat avgöras hur många svenska system som ska finnas ombord på varje fartyg.
Guillaume Weisrock nämner bland annat elgeneratorer från Scania.
– Vi kommer att integrera många svenska system utöver dem som redan finns ombord. Det här innebär ett samarbete över flera decennier, eftersom underhållet och uppdateringarna av fregatterna kommer att ske på plats i Sverige. Jag är övertygad om att det över 30 års tid kommer att generera hundratals svenska jobb, säger Weisrock.
Fakta.FDI-fregatterna
● FDI står för Frégate de Défense et d’Intervention, och är ett 122 meter långt krigsfartyg med ett kvalificerat luftvärn.
● Fartyget kan klara sig till havs i 45 dagar och har en maxfart på 27 knop.
● I originalutförandet har det en besättning på mellan 125 och 150 sjömän.
● Det byggs av Naval Group i varvet i Lorient.
● Frankrike var den första köparen av FDI-fregatten, Grekland den andra och Sverige blir den tredje.
Läs mer:
Macron: Affären en del i samarbete där även kärnvapen ingår
Här är nya fregattens styrkor – och akilleshäl
