Detta är ett kåseri. Skribenten svarar för eventuella åsikter i texten.

Det finns cirka 6 000 arter av flugor i Sverige. 5 758 av dem har som favorithabitat ett sovrum på östraste Gotland. Där utkämpar de sedan urminnes tider, cirka 25 år, ett envig med en kåsör som borde veta bättre.

Det är som en rituell dans: en ensam fluga bjuder upp genom att surra mycket högt i närheten av kåsörens öra klockan 04.21 på morgonen. Kåsören missar första slaget, och kanske andra, men brukar lyckas med det tredje. Med en mycket belåten suck inträder han på nytt i en dröm om flygfän som bugar för sin besegrare. Då kommer fluga två. Varifrån? Obegripligt. Men han kommer. Alltid. Det är så de jobbar.

Striden har varit ojämn. Det finns ju bara en art av kåsör som ställs mot de 5 758 flugarterna.

Men på senare tid har en maktförskjutning inträffat. Som allt stort är de första tecknen subtila. Man ser det på flugornas gång: Tidigare har de vandrat omkring på kuddar och nattygsbord med samma kaxiga aura som tjurfäktarna i julfilmen om Ferdinand. Nu ser de sig över axeln. Viskar oroligt sinsemellan: ”Har du sett Osmond på länge? Det kan väl inte vara så att..?”

Det kan det. Det är som vilket krig som helst: Ett nytt vapen kan helt ändra styrkeförhållandena.

Det kallas Bug-a-salt och liknar ett futuristiskt leksaksgevär i plast. Jag såg det på en Youtubereklam och visste direkt, som en blixtförälskad 19-åring, att vi var gjorda för varandra.

Man laddar med salt. Sedan gör man vapnet skjutklart exakt som ett pumphagelgevär (bara en sån sak!) och smyger som en sexig kommandosoldat mot flugan. Siktet är uppfällt, Osmond är på kornet – bam! Ett saltskott är tillräckligt för att den största spyfluga ska bli så omtöcknad att man kan … omhänderta den på permanent vis.

Nackdelen är att det där omhändertagandet kan vara lite oaptitligt, de hade gärna fått dö direkt. Dessutom har l’Amour någon gång hörts klaga på att hon numera trampar i salt, men det skyller jag på att hennes fötter är så ovanligt små, söta och översensitiva.

”Du kanske hellre vill ha flugorna?”, frågar jag henne retoriskt med mitt saltvapen redo, nonchalant vilande på höften.

”Erkänn att du bara gillar det där löjliga geväret”, svarar hon.

Läs mer:

Det är inte första gången Helmerson beskriver sitt krig mot flugor på östraste Gotland. Läs om upptrappningen i den ilsket surrande kampen.

Alla DN:s kåserier finns samlade här.

Share.
Exit mobile version