Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Washington har nu skaffat sig den juridiska grund som krävs för att kunna agera mot Kuba på samma sätt som man gjorde mot Nicolás Maduro i Venezuela tidigare i år. Steget visar att Donald Trump inte har övergett hotet om att den kubanska kommunistregimen kan falla i år. Att det amerikanska rättsväsendet använder en 30 år gammal incident för att väcka åtal visar hur långt Washington är berett att gå för att öka pressen mot Havanna.
Raúl Castro var Kubas försvarsminister och chef för landets väpnade styrkor när kubanska MIG-plan 1996 fick klartecken att skjuta ned två amerikanska Cessnaplan. Fyra exilkubaner, alla amerikanska medborgare, dödades. Piloterna tillhörde den exilkubanska organisationen Brothers to the Rescue, som hade som uppgift att rädda kubaner som försökte fly enpartistaten på flottar över Floridasundet.
Att det amerikanska justitiedepartementets ställer Raúl Castro till svars för nedskjutningen visar att Trump tappat tålamodet med den kubanska regimen.
– USA kommer inte att tolerera en skurkstat som erbjuder skydd åt fientliga militära, underrättelsemässiga och terroristiska operationer endast 150 kilometer från amerikanskt territorium, sade Trump i onsdags.
Utrikesminister Marco Rubio, vars föräldrar är kubaner, publicerade samtidigt ett videotal till det kubanska folket där han utlovar nästan en miljard kronor i stöd till befolkningen som lider av brist på el, mat och bränsle.
– Vi i USA erbjuder oss att hjälpa er, inte bara för att lindra den nuvarande krisen utan också för att bygga en bättre framtid, sade Rubio.
Att åtalet presenteras just i dag, då Kuba uppmärksammar sin självständighetsdag, är symboliskt laddat. Den 20 maj 1902 blev Kuba formellt en självständig republik efter den amerikanska ockupationen som skedde efter att det spansk-amerikanska kriget var över. Tajmingen med åtalet är ett indirekt hot om att den kubanska självständigheten är i fara.
Det är ändå inte troligt att USA ingriper militärt mot Kuba. Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en omfattande flyktingkris i Florida. Samtidigt gynnar den ökade spänningen Trump genom att flytta fokus från andra frågor.
Förra veckan gjorde CIA-chefen John Ratcliffe ett överraskande besök i Havanna. Där träffade han bland annat Raúl Castros barnbarn Raúl Guillermo Rodríguez Castro, som länge varit både livvakt och rådgivare åt sin morfar. Flera bedömare menar att Washington ser honom som en möjlig ledare vid ett framtida maktskifte på Kuba.
På en fråga i Vita huset om Trump tror sig kunna få till ett maktskifte tvekade han inte:
– Det kommer inte att bli svårt för oss att lösa detta, sade han och tillade:
– Landet behöver verkligen hjälp. De har ingenting. De kan inte ens tända lamporna. De har ingen mat.
Han nämnde inte att den akuta energikrisen förvärrats efter USA:s oljeembargo mot Kuba.
Mycket tyder på att Trump tänker fortsätta sin påtryckningskampanj mot Kuba. Samtidigt har landets president Miguel Díaz-Canel vid upprepade tillfällen sagt att Kuba inte tänker ge efter. Bara timmar innan åtalet mot den pensionerade Raúl Castro offentliggjordes publicerade Díaz-Canel ett inlägg på X med hashtagen ”LaPatriaSeDefiende” – fosterlandet försvarar sig.
