Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Den väpnade konflikten i Colombia har under sex decennier inte bara skördat en halv miljon liv, drivit åtta miljoner människor på flykt och lämnat tiotusentals försvunna. Den har också format soldater, både inom den colombianska armén och gerillan. Här finns män som vet hur man minerar och genomför bakhåll. Deras erfarenhet har blivit en exportvara.
När haitiska affärsmän och politiker sommaren 2021 konspirerade mot president Jovenel Moïse vände de sig till legosoldater. Via en venezuelansk mellanhand i Florida rekryterades 26 colombianska veteraner. Uppdraget var tydligt: mörda presidenten. Operationen lyckades. Flyktplanen gjorde det inte. Uppdragsgivarna försvann. Sjutton av colombianerna greps och sitter fortfarande i haitiska fängelser.
De colombianska soldaterna i Ukraina riskerar inte bara att dö av en drönare på slagfältet utan också att bli gripna. En colombiansk soldat greps i Ukraina av ryska styrkor förra året och dömdes till nitton års fängelse i Ryssland. En annan som också greps fick nio år. Även utanför Ukraina löper de colombianska soldaterna risker. För två år sedan greps två colombianer när de mellanlandade i Venezuelas huvudstad Caracas. Den dåvarande regimledaren Nicolás Maduro, som var allierad med Ryssland, skickade soldaterna till Moskva där de dömdes till vardera 15 års fängelse för att ha agerat som legosoldater.
Ryssland behandlar inte colombianerna som krigsfångar, vilket hade kunnat öppna för fångutväxlingar. I stället klassas de som kriminella legosoldater.
Enligt FN är en legosoldat någon som strider för privat vinning, saknar medborgarskap i den stridande staten och inte ingår i dess reguljära styrkor. Ukraina hävdar att colombianerna, som en del av den internationella legionen, är reguljära soldater.
Många colombianer har lämnat sin armé i förtid och saknar pension. Hemma väntar en minimilön på runt 3 500 kronor i månaden. I Ukraina kan inkomsten bli flera gånger högre. De colombianska soldaterna är oftast specialutbildade och kan genomföra riskfyllda uppdrag. Många placeras vid fronten. Det ger riskersättningar på flera tusen kronor i månaden.
För colombianerna har kriget i Ukraina blivit ett sätt att försörja familjen därhemma. Men det finns också andra motiv.
På grund av den höga efterfrågan på kokain är den interna konflikten i Colombia inte över än. De kokainproducerande gerillorna vid gränsen mot Venezuela och Ecuador attackeras ständigt av den reguljära armén. Soldaten Tanos, som min kollega Sanna Torén Björling träffade i Ukraina, kommer från Santander – en region präglad av kokainproduktion och gerillagrupper. En före detta armésoldat betraktas som en fiende där. Att återvända kan bli en dödsdom för honom.
Trettioåriga Tanos står klämd mellan två hot. Bara det ena får han betalt för att uthärda.
Läs mer:
Tusentals colombianer strider i Ukraina
