Pandemin fick stora konsekvenser för de flesta idrotter – men inte enbart negativa.
Simon Dahls start up-bolag, som erbjöd digital specialistkonsultation vid idrottsskador, hade börjat lovande, men när coronaviruset slog till gick kunderna över till konkurrenter.
Lennart Neovius, Svenska volleybollförbundets dåvarande ordförande, undrade om inte Dahl, som gjort två olympiska spel som beachvolleyspelare, var intresserad av att vara med och utveckla svensk volleyboll.
Egentligen hade inte mannen som 2011 i ett 18-sidigt öppet brev riktade hård kritik mot svensk volleybolls ledning och framför allt mot den dåvarande generalsekreteraren några planer på att börja jobba på förbundet. Brevet, som undertecknades av flera andra personer, skapade stor turbulens och vid årsmötet samma år valde flera styrelseledamöter att ställa sina platser till förfogande.
– Det var ett väl genomtänkt brev, men jag får nog erkänna att jag hade högre puls när jag tryckte på sändknappen än jag hade när jag spelade OS, säger Dahl när han 15 år senare tänker tillbaka på uppståndelsen.
När företagssatsningen lades på is bestämde han sig för att i stället försöka driva sina volleybollidéer, först som sportchef och nu som generalsekreterare. Han säger att han i dag har bättre förståelse, än när han riktade kritiken, för svårigheterna med att leda ett förbund.
– Det är mer komplext än jag förstod då och jag har fått en helt annan förståelse för vad som går att göra och inte går att göra. Man kanske mognar. Men jag tror att vi har blivit bra på att ta vara på initiativ från rörelsen och det är något som vi skrivit in i vår strategi. Samtidigt som vi tar ansvar måste vi våga gasa, säger Dahl.
Han är noga med att inte ta åt sig hela äran för svensk volleybolls stora framgångar och påpekar att resan uppåt hade inletts redan innan han började på förbundet 2020. Han medger också att det varit en del ”stolpe in” med i bilden.
Det har även varit svåra och kontroversiella beslut att fatta, för att kunna hushålla med de knappa resurser som svensk volleyboll har.
Efter att herrlandslaget med minsta möjliga marginal missat EM 2021 bestämde förbundet sig för att pausa herrarnas verksamhet under två år sånär som på två träningsmatcher och i stället satsa på damerna, som blivit femma på EM och kvalat in till EM 2023.
I beachvolley blev förhållandet det omvända. Resurserna riktades mot det mycket lovande paret David Åhman och Jonatan Hellvig, som var på väg att slå igenom på seniornivå och här fick damerna stå på paus.
Dahl säger att det var tufft att lämna beskedet.
– Det är klart att spelarna i herrlandslaget blev upprörda och besvikna. Om stödet för herrarnas beachvolley hade tagits bort när jag var aktiv hade jag blivit vansinnig. Tanken var att vi skulle prioritera våra resurser kortsiktigt för att bidra till framgångar som kunde skapa förutsättningar för en bred landslagsverksamhet. Jag säger inte att vårt tuffa beslut var orsaken till framgångarna, men det bidrog, säger Dahl.
Åhman/Hellvig har vunnit OS-guld och blivit bragdmedaljörer, men redan petats bort från den översta platsen på pallen av Jacob Hölting Nilsson och Elmer Andersson. Dahl säger att beachvolleyledarna Anders Kristiansson och Rasmus Jonssons entusiasm är en viktig förklaring till den svenska dominansen i grenen på herrsidan och den energi som den gett svensk volleyboll i stort.
Damlandslaget har för första gången kvalificerat sig för VM och gör den här veckan sitt tredje raka EM med en rekordhög placering på världsrankningen. Isabelle Haak ses som en av världens bästa spelare.
Efter att ha återupptagit verksamheten 2024 gick herrlandslaget till EM-slutspel för första gången sedan 1993. Dahl säger sig vara extra glad över att några av spelarna som var besvikna vid pausen 2021 finns kvar i laget.
– De knöt näven i fickan. Det är härligt att se, säger han.
Att Sverige de här veckorna arrangerar ett stort dammästerskap för första gången visar att svensk volleyboll blivit att räkna med.
Ett annat exempel är spelartillväxten. 2018 var antalet licensierade spelare i Sverige strax under 10 000. I fjol var siffran 17 000.
– Det kanske inte låter så många om man jämför med fotboll till exempel, men tillväxten är otrolig och på senare år har vi även märkt att antalet föreningar har börjat öka, säger Dahl.
Antalet lag i division tre, den lägsta i seriesystemet, har under samma period ökat från 20 till cirka 165.
Det finns en växtvärk, som till exempel skapar brist på domare, och i storstäderna kan det vara svårt med halltider.
– Men det är en angenäm huvudvärk. Det finns de förbund som brottas med siffror som går åt andra hållet, säger Dahl, som också är initiativtagare till förbundets satsning på psykisk hälsa, kallad Hela vägen upp.
Han konstaterar att idrotten är bra på att träna kroppen upp till halsen, men inte lika bra på det som sitter där ovanför.
Med ekonomiskt stöd från bland annat Internationella volleybollförbundet genomgår därför landets ledare och spelare en utbildning för att motverka psykisk ohälsa och tränar hela vägen upp, inkluderat huvudet.
– Att jobba med psykisk hälsa känns klockrent för den sport vi är och den miljö som volleybollen befinner sig i. Vi såg också att vi kunde bygga något som partners är beredda att stötta och som inte är beroende av framgångar, att vi kan bygga något som ger ekonomiskt stöd till rörelsen som inte bara bygger på om vi syns eller hörs, säger Dahl.
De här sensommarveckorna är det volleybollfest i Göteborg. Damerna har inlett EM övertygande. Även om Scandinavium inte varit slutsålt har det varit publikrekord för svensk damvolleyboll och stämningen har inte gått att klaga på.
Simon Dahl säger att det är framgångar han knappt kunnat drömma om när pandemin fick honom att välja jobbet på förbundskansliet.
Läs mer:
Sverige skakade världsmästarna – men bara i ett set
Volleybollbasen hyllar Sverige: ”Ett lysande exempel”
