– Vi har redan lantbrukare som funderar på hur mycket de ska odla den här säsongen, säger Palle Borgström, ordförande för Lantbrukarnas riksförbund.
En stor del av råvarorna som används för att producera kvävegödsel kommer från Persiska viken. Nära 30 procent av världens ammoniak och urea, viktiga komponenter i handelsgödsel, produceras i området. När konflikten intensifieras blir både tillgång och pris osäkra.
– Under den första veckan efter attackerna var handeln nästan helt stoppad eftersom marknaden inte visste hur situationen skulle utvecklas, säger Borgström.
Svenskt jordbruk är starkt beroende av importerad handelsgödsel. En brist skulle slå brett mot hela sektorn. Särskilt känsliga är potatis, sockerbetor och grönsaker, men även spannmål och grovfoder till nötkött påverkas.
Därför slår oroligheter mot svensk livsmedelsförsörjning
Sverige är fortsatt beroende av omvärlden för råvaror, ingredienser och insatsvaror som utsäde och gödsel. Störningar i handeln kan snabbt påverka tillgången på dessa varor.
För att klara kriser och störda leveranser byggs beredskapslager upp, bland annat av spannmål och andra viktiga insatsvaror.
Transporter, energi och IT är avgörande för att maten ska nå fram till konsumenterna även vid kris.
Livsmedelsföretag, kommuner och regioner behöver vara förberedda och flexibla, samt samarbeta med andra länder för att kunna hantera brist och störningar.
Livsmedelsförsörjningen är komplex och bygger på just-in-time-principen, där varor inte lagras i förväg utan levereras när de efterfrågas, vilket gör systemet sårbart vid störningar i leveranskedjan.
Källa: Livsmedelsverket
Grönsaker och rotfrukter kräver mycket växtnäring, så priset på gödning påverkar odlingen stort. Eftersom det ofta är färskvaror som levereras dagligen spelar även bränslepriset in. För spannmål är vete den mest näringskrävande grödan, och där är handelsgödsel en stor kostnad, menar Borgström.
– Det är så fundamentalt så det slår igenom hela lantbruket. Om priserna på konstgödsel stiger ytterligare finns det få alternativ. Stallgödsel räcker inte och går inte att öka snabbt, säger Borgström.
Bönderna kan tvingas odla mindre mark eller minska gödslingen, vilket riskerar att sänka både skörd och kvalitet, menar Borgström. Lönsamheten i växtodlingen har redan varit svag i flera år, med dåliga skördar och låga priser på framför allt spannmål – men även socker.
– Kalkylen var redan ansträngd innan kostnaderna började stiga. Nu kommer de här ganska dramatiska kostnadsökningarna ovanpå det, och det kan göra att priser på matvaror stiger för konsumenterna, säger Borgström.
Om lantbrukare väljer att stå över odling av vissa fält riskerar de att helt förlora inkomster från den arealen.
– Om kalkylen redan är på minus eller noll får man inte tillbaka pengarna man lagt ut på insatsvaror. Då kan det vara bättre att låta fältet ligga i träda, säger Borgström.
– Dessutom är vädret under växtodlingssäsongen alltid avgörande för skörden. Man vet aldrig exakt hur det slår på utfallet av de åtgärder man sätter in. Om kalkylen är svag från början handlar det därför om att minimera sitt risktagande, fortsätter han.
De stigande kostnaderna i jordbruket riskerar i förlängningen att nå hela vägen till butikshyllorna. Men effekterna för konsumenterna kan dröja något, enligt Carlos Cancino på Coop.
– I vissa fall sitter vi i avtal som är väldigt korta och som köps ganska frekvent. Men ibland har vi längre avtal, uppåt ett kvartal eller mer. Då kan det ta ett tag innan vi kommer in i en ny förhandlingsperiod – och då kan priset vara väsentligt högre. Så ibland kan det ta ett tag innan den här sortens prisökningar tar sig igenom hela systemet ut till kunder, säger han.
Även andra stora livsmedelskedjor följer utvecklingen noga.
Axfood skriver i ett mejl:
”Hittills har vi inte sett någon större omedelbar påverkan. Men konflikten kan få konsekvenser genom omläggningar, förseningar och ökade kostnader för sjötransporter.”
Ica uppger att de ännu inte sett några prisjusteringar till följd av konflikten i Mellanöstern, men att det kan förändras.
”Jordbruket har flaggat för att de kan påverkas av högre gödsel- och dieselpriser”, skriver bolaget.
Så har priserna förändrats för bönder och konsumenter
Mellan januari 2025 och januari 2026 blev det billigare för bönderna att köpa in det mesta de behöver, men gödsel blev nästan 4 procent dyrare. Samtidigt fick bönderna i snitt 8,5 procent mindre betalt för sina produkter, framför allt för potatis och spannmål där priserna rasade. För frukt och bär gick priserna däremot upp.
För konsumenterna ökade matpriserna med drygt 3 procent under samma period, särskilt för kött och andra animaliska produkter. Sedan 2020 har både böndernas kostnader och matpriserna i butik stigit kraftigt.
Källa: Jordbruksverket, Prisindex och priser på livsmedelsområdet
Läs mer:
Rekordmånga köper kyckling efter nötköttsbristen – Väntas bli dyrare
Coop höjde priserna mest – matvarorna som blivit dyrare 2025
