Återbruk i byggsektorn, att ta från en byggnad och att använda i en annan byggnad direkt som med tegelstenar, fönster och dörrar är relativt enkelt och har börjat bli etablerat. Men ur klimatsynpunkt är det främst betongkonstruktionerna i våra hus som är de stora utsläpparna. Och de är väl inte lika lätta att plocka ner och återanvända, eller?
Återhus, att bygga hus av hus, ett stort forsknings- och innovationsprojekt som samlat en rad bygg- och fastighetsaktörer, har visat att även det fungerar utmärkt.
När projektet, där offentliga aktörer som Akademiska Hus, Stockholms stad och KTH samarbetat med bygg- och fastighetsbolag som NCC, Magnolia Bostad och Svensk Betong, startade för 5 år sedan fanns det en hel del förhoppningar, men också farhågor.
– Det var en hel del osäkerhet och frågor från byggbranschen kring möjligheterna att bygga nya hus med gammalt material. Alltifrån tillgången på material, hur man ska planera när man inte vet vad som finns att tillgå till kvaliteten på det gamla materialet, berättar Katarina Malaga, chef för strategisk forskning och affärsutveckling på forskningsinstitutet Rise och initiativtagare till återhusprojektet.
– Man tror ju att något som har suttit i en byggnad i 50 år är så pass gammalt att det bara är att krossa och lägga på deponi.
Målet med projektet är att både minska klimatavtrycket och spara på resurser.
– Men vi tittar också på ekonomin, att det inte ska bli dyrare.
Och det har visat sig att alla målen går att nå.
Inom återhusprojektet har man tagit fram en metodik för att granska och kvalitetssäkra alla typer av återbrukat material, med fokus på betong men även andra lastbärande delar som trä- och stålbalkar.
Det har genomförts flera storskaliga projekt där det räknats både på besparingen av koldioxidutsläpp och av resurser och pengar.
– I vissa fall blir det lite dyrare, men man sparar såklart alltid på koldioxidutsläppen och resurser när det gäller material, konstaterar Katarina Malaga.
– Men i vissa projekt, som i Kållered i Göteborg där det gamla Ikeavaruhuset revs, behöver det inte kosta mer. Byggt på 70-talet ansågs dess betong ha nått livslängden. Men det visade sig att den hade bättre tryckhållfasthet än ny. Den bedömda återstående livslängden blev minst 100 år till.
På Litteraturgatan i Göteborg byggs nu nya hyreshus med betongelementen från det gamla Ikeavaruhuset, och med limträbalkar som bär upp husen, liksom delar av plåtfasaden, hämtade från ishallen Isdala i Kortedala.
– Där har man kommit fram till att ekonomin blev plus minus noll jämfört med att bygga med helt nya material. Så det behöver inte vara dyrare, säger Katarina Malaga.
Men klimatvinsterna blir så klart stora.
– Vi använde över 3 000 kvadratmeter av betongelementen från Ikearivningen. Det sparade 1 300 ton avfall. Och klimatavtrycket som sparades var 40 kilo koldioxidekvivalenter per kvadratmeter betongelement.
Återhus är ett forsknings– och innovationsprojekt men det har redan spillt över på byggmarknaden.
– Det är fler och fler aktörer som vill inkludera återbrukade betongelement.
Men visst finns utmaningar kvar för ett mer storskaligt återhusbyggande.
– Logistiken och planeringen, att veta var materialet finns. Med längre transporter blir det också lite mer omständligt, konstaterar Katarina Malaga.
