”Jag har beslutat att återkalla utmärkelsen ’Vita örnens orden’ från Ukrainas president”, skriver Karol Nawrocki i ett meddelande från det polska presidentkansliet. Av den långa texten framgår att han har mycket starka känslor kring att hans ukrainska motpart valt att namnge en militär enhet ”UPA:s hjältar” med hänvisning till Ukrainska upprorsarmén (UPA) som var verksam under 1940-talet.

Nawrocki menar att UPA gjorde sig skyldigt till omfattande krigsbrott mot den polska civilbefolkningen under andra världskriget, inte minst Volynienmassakern som kulminerade den 11 juli 1943. För tio år sedan slog Polens underhus sejmen fast att UPA och Ukrainanationalistiska organisationen OUN begått folkmord – den 11 juli utsågs sedermera till ”nationell minnesdag för offren för folkmordet på medborgare i Republiken Polen, begått av ukrainska nationalister”.

Den polska presidenten tycker därför att Ukrainas beslut att hylla UPA inte bara är upprörande utan också ”obegripligt och djupt beklagligt”.

Men från ukrainskt perspektiv minns man i stor utsträckning UPA som hjältar i kampen mot Sovjetunionen, Nazityskland och den polska ledningen under andra världskriget. Zelenskyj skriver på X att han visserligen varit tacksam för ’Vita örnens orden’ som han fick av Nawrockis företrädare Andrzej Duda 2023, men om det nu ska vara på det här viset skickar han tillbaka den.

Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha skrev på Facebook i fredags att han också tänker skicka tillbaka hedersutmärkelsen ”Republiken Polens förtjänstorden” som han fick av Polen 2022. Som han ser det är det den polska sidan som, i stället för att söka lösningar, har beslutat ”att eskalera denna konflikt till en oacceptabel och orimlig nivå”.

Fakta.UPA

● UPA, förkortning för Ukrainska upprorsarmén, bildades 1942 som en militär gren av OUN (Organisationen för ukrainska nationalister), en högerextrem rörelse med målet att upprätta en etniskt ren ukrainsk nationalstat, utan polacker, ryssar och judar.

Under andra världskriget bekämpade rörelsen både den sovjetiska och nazityska armén i västra Ukraina (som före kriget var en del av Polen). I slutskedet av kriget samarbetade flera ledare i UPA med tyskarna i hopp om att få deras stöd för en ukrainsk statsbildning. Rörelsen bistod också tyskarna i Förintelsen av den judiska befolkningen i Ukraina.

Den väpnade kampen pågick ända fram till mitten av 1950-talet, tills sovjetiska enheter från säkerhetstjänsten slog ned upproret.

Polen och Ukraina har i åratal haft olika uppfattningar om UPA:s verksamhet.

● I Polen kopplas UPA främst till massakrerna i Volynien och Galizien 1943-1945, då upp till 100 000 polska civila – mestadels kvinnor och barn – slaktades, ofta med stor brutalitet. Den polska sejmen har fastslagit att händelserna var ett folkmord.

● Ur ukrainsk synvinkel var massdödandet resultatet av en väpnad konflikt som båda sidor var ansvariga för. För dem står UPA för kampen för självständighet, motstånd mot sovjetstyret och oppositionen mot ockupationen. Från ukrainskt håll hävdar man också att massakrerna hade samband med den polska statens långvariga anti-ukrainska politik under mellankrigstiden.

Liksom Zelenskyj och hans stabschef Kyrylo Budanov anser Sybiha att det infekterade läget bara gynnar en part, Vladimir Putins Ryssland. I sina respektive utspel betonar både Ukraina och Polen det annars synnerligen täta samarbetet och de gemensamma ambitionerna med såväl kriget som ett framtida ukrainskt EU-medlemskap.

Polens premiärminister Donald Tusk, tidigare Europeiska rådets ordförande, försöker gjuta olja på vågorna i konflikten som han kallar ett strategiskt misstag som drabbar båda sidor:

”Och inom politiken är, som bekant, ett misstag värre än ett brott. I samtalen med mina europeiska partner försöker jag minimera förlusterna och dämpa spänningarna. Det är ingen lätt uppgift”, skriver Tusk på X.

Läs mer:

Michael Winiarski: Oenighet mellan Ukraina och Polen kan bara glädja Putin

Share.
Exit mobile version