”Inte sant att polisen drar alla supportrar över en kam”

En hektisk herrallsvensk fotbollsvår är i full gång och vi är redan framme vid omgång 5.

I Stockholm drabbar Djurgården samman med Hammarby på söndagen och dagen efter tar AIK emot Malmö FF.

För storstadsklubbarnas mest hängivna supportrar har det mesta varit sig likt under säsongsinledningen sett till polisens agerande på arenorna. Det kan man däremot inte säga om deras motsvarigheter på västkusten där IFK Göteborg och Gais på söndagen möts i omgångens tredje så kallade högriskmatch i ett derby på Gamla Ullevi.

I Hallands och Västra Götalands län har polisen nämligen stuckit ut i år jämfört med myndighetens sex övriga regioner i landet:

Utöver en uttalad ambition att bli en naturlig del av läktaren gick polisen i region Väst ut med ett pressmeddelande i mars som skapade reaktioner inom fotbollen.

”Polisen klassificerar nu risksupportergrupperingar som kriminella nätverk”, inleddes texten.

Klassificeringen bygger på kriterier som EU har satt upp för organiserad brottslighet, skriver polisen vidare, och är kopplad till ett regeringsuppdrag som syftar till att förhindra att kriminella aktörer utnyttjar idrottsrörelsen som en plattform för brottslig verksamhet.

Oscar Pettersson håller på Gais och är ordförande för Svenska fotbollssupporterunionen (SFSU). Han ser positivt på den bredare inriktningen som polisen rättar sig efter nationellt för 2026.

Det vill säga mer fokus på det som sker mellan matcherna. Exempelvis otillbörlig påverkan på klubbar, hot mot företrädare, penningtvätt, grova vapenbrott, misshandel, utpressningsärenden, involvering av unga i kriminalitet och agentverksamhet kopplad till organiserad brottslighet.

Klassificeringen är han däremot kritisk till.

Att den, utöver huliganfirman Wisemen, stämplar ultrasgrupperna Ultras Göteborg och Supras Göteborg (båda medlemmar i SFSU) som kriminella nätverk tror han riskerar att göra mer skada än nytta.

– Vi upplever att den här strategin används för brett och för oprecist i nuläget. Det tror vi tyvärr leder till att hela arbetssättet tappar en del legitimitet och effekt mot den organiserade brottsligheten.

Oscar Pettersson tillägger:

– Vi har förstått det som att det inte ens från myndighetens sida finns någon uppfattning om att de här grupperna tillsammans engagerar sig i grov organiserad brottslighet. Det blir väldigt svepande att offentligt gå ut med en sådan här klassificering på två ultrasgrupper där det på sin höjd är några enstaka individer som dras med de problemen.

Att de nya tillvägagångssätten bara har märkts i region Väst har förbryllat fler inom fotbollsväsendet. På allsvenskans och superettans upptaktsträff förra månaden vädrade Jens T Andersson, ordförande för klubbarnas intresseförening Svensk elitfotboll (Sef), en oro över polisens närvaro på läktarna i Göteborgsområdet när det i utgångsläget inte är så i övriga landet.

– Vi tror det är viktigt att likrikta den typen av arbete, så man som fotbollssupporter vet vad som gäller på läktarna oavsett var man är i Sverige, sade han och tillade:

– Dialogen med Noa (Polisens nationella operativa avdelning) har varit jättebra under höst och vinter inför den här säsongen. Vi har inte dialog på samma sätt med regionerna.

Det är dock inget nytt att regionerna har mandat att anpassa sitt arbete efter problembilden i det egna området, och region Väst agerar helt i linje med polisens nationella inriktning.

Detta säger Linda Hedmark, chef för operativa enheten på Noa.

– Lägesbilden ser olika ut i polisregionerna. Det betyder att de behöver anpassa åtgärderna efter hur problematiken ser ut och vilka förutsättningar som finns inför de matcher som kommer.

Ser ni någon risk för att det kan uppstå förvirring när polisen hanterar matcher på olika sätt i landet?

– Kanske kan man se det så. Men samtidigt: Är det verkligen så olika, undrar jag? Vi har ändå samma inriktning. Vi har inte tagit fram några nya metoder och åtgärder inför det här året, utöver vårt regeringsuppdrag som tittar bredare, säger Linda Hedmark och slår fast:

– Det är ingen som kör sitt eget race.

Hur ser ni på arbetssättet med polisnärvaro på läktaren?

– Jag tycker att det ska vara helt naturligt att poliser kan vara en del av läktaren om behovet finns och om man gör den bedömningen och prioriteringen. Om inte annat för att kunna ha en väldigt god dialog med supportrarna.

Den huvudsakliga invändningen mot att poliser ska ingripa vid brott mot ordningslagen – som antändning av bengaliska eldar eller knallskott – är risken för att eskalera en situation på ståplatsläktaren.

Enligt Linda Hedmark är det en bedömning som polismannen själv får göra.

– Det kan vara allt från att ingripa till att anmäla eller skriva en rapport efter matchen. Men jag tror också att det finns en väldigt förebyggande del i att bara vara på läktaren, så att det kanske förhindras att brott begås mitt framför ögonen på en polis, säger hon.

2017–2022 specialiserade sig polisens Aktionsgrupp idrott på arbetet med kriminalitet kopplad till svensk idrott. Dåvarande kriminalkommissarien Fredrik Gårdare ledde gruppens arbete men sade upp sig när projektet lades ner och Noa tog över.

När han följer utvecklingen är han inte alltid tillfreds med hur grupperingar och individer benämns i olika sammanhang. Personer som står för en positiv och god läktarkultur tenderar att sammanblandas med kriminella krafter, menar han.

Det är jätteviktigt att inte fel människor på något sätt känner sig drabbade eller utpekade.

– Det är slarv men också okunskap som gör att det här missas i kommunikationen, i allt från pressmeddelanden till uttalanden från enskilda polischefer. Det gör att inte hela bilden kommer med, och hela bilden måste vara med hela tiden. Annars ställer det till det för de goda krafterna som verkligen vill fotbollen väl.

Fredrik Gårdare fortsätter:

– Det gynnar de kriminella aktörerna som vill driva den här frågan. De gynnas av att det finns en okunskap hos enskilda poliser och enskilda journalister. Det blir tokigt i vissa lägen.

På senare tid har Gårdare noterat ett högt tonläge bland fotbollens intressenter, som han menar till stor del beror på generaliserande och inte alltid så träffsäkra epitet.

Ett exempel är just risksupportergrupperingar.

– Det är ingen etikett som vi gängspecialister eller i Aktionsgrupp idrott har använt oss av, säger han.

– Det är ytterst viktigt att förklara in i minsta detalj hur analysen ser ut, vad som menas och vad man använder för etiketter. Annars så blir det stor diskussion, som det är nu.

Hur då?

– Det är oroligt. Det är många uttalanden från olika håll runt polisens uttalande och deras kommunikation i ämnet. Från supporterorganisationer och enskilda supportergrupper. Synpunkter från föreningar, förbund, journalister, enskilda poliser och så vidare.

– Det är jätteviktigt att inte fel människor på något sätt känner sig drabbade eller utpekade.

I beskrivningen av Polismyndighetens inriktning för årets fotbollssäsong syns inga svepande utpekanden eller misstänkliggöranden som träffar brett i supporterkollektivet.

Däremot är det inte omöjligt att klassificeringen som region Väst nu utgår ifrån, att risksupportergrupperingar likställs med kriminella nätverk, införs på flera håll.

– Det är en metod som vi använder inom polisen brett, så det kan nog bli så att andra regioner följer efter, säger Linda Hedmark.

Jag förstår att det kan framställas som att polisen drar alla supportrar över en kam – men det är inte sant.

Hur ser ni på att ultrasmedlemmar som kanske inte gör något olagligt kan pekas ut som kriminella?

– Det är den organiserade brottsligheten vi tittar på. Jag förstår att det kan framställas som att polisen drar alla supportrar över en kam – men det är inte sant.

– Är man fotbollssupporter, stöttar sitt lag och målar flaggor så har man ingenting att oroa sig för.

Linda Hedmark fortsätter:

– De som ingår i risksupportermiljön är ju en liten grupp individer till antalet men som systematiskt ägnar sig åt allvarlig och grov brottslighet. Det är ingen skillnad mot hur vi jobbar med andra metoder inom organiserad brottslighet.

SFSU-ordföranden Oscar Pettersson köper inte att en ultrasmedlem som uppträder laglydigt, men enligt polisens definition tillhör ett kriminellt nätverk, inte har något att oroa sig för:

– Den här klassificeringen blev omedelbart problematisk för folk som ingår i de här grupperna, oavsett om de engagerar sig i någon kriminell verksamhet eller inte.

– Det tas upp på arbetsplatser, inom familjer och folk börjar undra. Det skapar problem för alla människor som träffas av den här klassificeringen.

Oscar Pettersson fortsätter:

– Det hade varit skillnad om det var endast internt inom polisen. Då hade det kanske bara handlat om prioriteringar och ett arbetssätt, men nu har man varit väldigt offentliga i det här arbetet i sin kommunikation.

När Jens T Andersson på Sef talade på upptaktsträffens scen kommenterade han också klassificeringen i polisregion Väst.

– Tajmingmässigt känns det märkligt utifrån att ordningsstörningarna har gått ner, sade han.

Även polisen skriver under på att trenden på matcherna totalt sett är positiv. Förra säsongen gick utvecklingen fortsatt åt rätt håll med minskat våld och allvarliga incidenter, även om brott mot maskeringsförbudet och förekomsten av pyroteknik ökade.

Det långsiktiga strategiska målet för polisen är att det inte ska krävas mer resurser från ordningsmakten än vid andra idrotts- och kulturevenemang.

– Jag hoppas att vi redan nästa år kan dra ner på det och att vi kommer ha ytterligare ett förbättrat ordningsläge efter den här säsongen med fortsatt dialog och samverkan, säger Linda Hedmark.

Läs mer:

Polispress i Göteborg: Beslagtagen maskeringsduk och supportergrupper klassade som kriminella nätverk

Idrotten mobiliserar mot organiserad brottslighet – lanserar åtgärdspaket