Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
Små sår och fattiga vänner ska man aldrig förakta.
Det sade alltid min mormor. Av förklarliga skäl, för när hon växte upp fanns inte någon antibiotika. I dag låter det nästan konstigt, men det här var på en tid då en vanlig lunginflammation eller ett tillsynes harmlöst sår kunde leda till döden.
Nu är risken uppenbar att vi snart är där igen. Orsaken är antibiotikaresistens. Det vill säga bakteriers förmåga att överleva och byta genetiskt material med varandra, vilket gör dem motståndskraftiga (resistenta) mot antibiotika. En förmåga som, enligt en studie i tidskriften Lancet, redan i dag tar livet av en dryg miljon människor varje år.
Sverige är inte förskonat. Även här blir antalet infektioner som är svåra, eller nästintill omöjliga, att behandla fler och fler. Exempelvis pekade den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC nyligen ut Sverige som ett land där ökningen av antibiotikaresistent gonorré är särskilt bekymmersam. Denna vanligt förekommande könssjukdom som fram till alldeles nyligen var enkel att åtgärda är i dag, i vissa fall, nästan obotlig.
Folkhälsomyndigheten, å sin sida, ser ökningen av antalet tarmbakterier som producerar ESBL-Carba som särskilt oroande. Dessa bakterier, som kan vara vanliga e-kolibakterier, producerar nämligen enzymer som gör dem motståndskraftiga mot nästan alla sorters antibiotika, inklusive karbapenemer som annars används vid svåra infektioner. Tidigare fanns dessa bakterier i princip bara inom sjukvården, men nu syns oroande tecken på en samhällsspridning, konstaterar myndigheten.
Vi står alltså redan nu på tröskeln till en värld där vi inte längre kan ta den smått magiska effekten av antibiotika för given. Behovet av att hitta nya sätt att behandla infektioner är med andra ord stort.
Om forskarna i Lyon kommer att lyckas vet vi inte, men oavsett förtjänar de all respekt.
Bakteriofager är virus som attackerar och dödar bakterier och nu försöker franska forskare förmå dessa mikroskopiska varelser att slå ut sjukdomsframkallande bakterier, ungefär på samma sätt som antibiotika. Det finns ljuspunkter, men också svårigheter. Inte minst antalet förskräcker. För uppskattningsvis finns det 10³¹ olika bakteriofager. Ja, ni läste rätt. En etta följt av 31 nollor.
Ett ofattbart stort antal, med andra ord, vilket gör bakteriofager till den mest vanligt förekommande livsformen i hela biosfären. Av dessa känner vi i dag bara till en bråkdel och att hitta rätt i denna djungel lär bli en utmaning. Minst sagt. Men framför allt vet vi inte vad som händer om man sprutar in dessa fager i stora kvantiteter i kroppen, eller om en variant är mer skadlig eller mer effektiv på att bekämpa bakterier än en annan. Bakteriofager angriper inte mänskliga celler, men andra biverkningar kan uppstå. Omfattande forskning följt av robusta kliniska studier är alltså ett måste innan det, eventuellt, finns en färdig behandling.
Om forskarna i Lyon kommer att lyckas vet vi inte, men oavsett förtjänar de all respekt. För inför det hot som antibiotikaresistensen utgör är det inte bara önskvärt, utan nästan något av en moralisk plikt, av oss människor att undersöka alla alternativ.
Läs mer:
Här framställs virus som ska ”äta” resistenta bakterier
