Störtfloden från Himalaya, som tros ha orsakats av en kollapsad glaciär, gick med en rasande fart genom Tibet i Kina och Nepal. Den svepte bort hela byar och hittills har över 1 000 personer bekräftats döda, medan över 4 000 fortfarande är saknade.
Men medan uppgifter om oroliga anhöriga strömmar in från Nepal är detaljer om hur störtfloden drabbat människor och hem i Tibet mer diffusa. Enligt officiella uppgifter från Kina är 16 personer döda och 546 saknas.
Men kritiker misstänker att det är en underskattning och anklagar Kina för att mörka konsekvenserna.
Problemet är bristen på förstahandsuppgifter. Kina tillåter inte utländska journalister att åka in i området och den kinesiska censurapparaten kontrollerar vilken information som sprids i sociala medier och på internet.
Så här agerar Kina ofta vid katastrofer. Det kinesiska kommunistpartiet vill inte förlora kontrollen över informationsflödet och riskera att allmänheten bryter ut i ilska eller anklagelser mot regeringen för att den inte har gjort tillräckligt för att förhindra det som skett eller i räddningsarbetet. För de styrande handlar det om att värna stabilitet.
Att Tibet står i fokus den här gången gör saken än mer känslig. Tibet blev en del av Kina först på 1950-talet. Här finns en historia av protester och människor som till och med satte eld på sig själva i sin kamp för mer självständighet. Samtidigt anklagas Kina för att alltmer ha begränsat tibetanernas möjligheter att utöva sin religion och kultur. Tibetanernas andlige ledare Dalai Lama har gått i landsflykt och är i kommunistpartiets ögon en separatist.
Kinas styre slår ifrån sig och anklagar de kritiska rösterna för att använda katastrofen för att uppvigla till konflikt
Därför står man på tå för att katastrofen inte ska leda till omfattande missnöjesyttringar. Det betyder inte att människor inte får nämna flodkatastrofen. Den är en av de mest diskuterade i kinesiska sociala medier. Men kontrollen på vilka inlägg som tillåts är minutiös. Flera användare vittnar om att videor de försökt lägga upp genast har tagits ned. Och i kinesisk medier förekommer inga intervjuer med överlevande i drabbade områden. I stället har man hittills fokuserat på kinesiska räddningsarbetares insatser.
International Campaign for Tibet, som är en aktivistgrupp för tibetaner baserad utanför Tibet, anklagar Kina för att underskatta antalet drabbade och uppmanar den kinesiska regeringen att vara mer transparent och tillåta oberoende rapportering.
Men Kinas styre slår ifrån sig och anklagar de kritiska rösterna för att använda katastrofen för att uppvigla till konflikt och fabricera grundlösa uppgifter.
Samtidigt har tio personer i Kina straffats för att ha delat ”falsk katastrofinformation”. Det handlar om personer som lagt ut uppgifter i sociala medier om klart fler döda och saknade än de officiella siffrorna.
Fakta.Över 1 000 döda
● Över 1 000 människor har dödats i Nepal i katastrofen och över 4 000 saknas. Uppgifterna från Tibet är väldigt knapphändiga, inte minst för att kinesiska myndigheter har censurerat bilder och uppgifter om störtflodskatastrofen. Kina har rapporterat 16 döda och 546 saknade, varav 261 är utländska medborgare.
● Bilderna från övervakningskameror vid gränsstationen mellan Nepal och Kina, då en flodvåg spolade bort allt i sin väg, har setts över hela världen, men inte i Kina där de censurerats.
● En enda stillbild från katastrofen har visats i kvällssändningen i Kinas största nyhetsprogram på tv, enligt BBC.
Läs mer: Laxmi kan inte sova på nätterna efter katastrofen
Nya teorin: Det kan ligga bakom den förödande flodvågen
