Länderna som äter mest ekologiskt i Europa – och Sveriges plats på listan

Efter flera år av inflationskris och tunnare plånböcker har vinden vänt för den ekologiska maten. I alla fall nere på kontinenten.

Enligt en rapport växte den ekologiska försäljningen i Europa med 4,1 procent under 2024, det senaste året med fullständig statistik.

Det handlar inte bara om stigande matpriser. Den nya uppgången drivs av ökade volymer, konstaterar forskningsinstitutet FiBL.

Mest förtjusta i den ekologiska maten tycks schweizarna vara. Mätt i ekologisk marknadsandel toppar de Europa-listan med 12,3 procent. På andra plats ligger danskarna med 11,6 procent, medan Sverige intar en femteplats med 6,7 procent.

Enligt en marknadsundersökning från Krav växte förvisso den svenska försäljningen av ekologisk mat med 1,5 procent mellan första kvartalet 2025 och 2026. Men det ska jämföras med en matprisinflation på 3,1 procent mellan januari 2025 och januari 2026.

Enligt FiBL:s senaste statistik krympte också den ekologiska matens marknadsandel i Sverige från 7,8 procent till 6,7 procent mellan 2023 och 2024. Nedgången märks även i jordbruket, där den ekologiska arealen har krympt från 20 procent år 2019 till under 16 procent i fjol.

Hur kommer det sig då att vårt rödvita grannland handlar så mycket mer ekomat än svenskarna?

Enligt Emma Rung, vd på hållbarhetsmärkningen Krav, handlar det bland annat om att det finns billigare ekomat i Danmark.

– Danska livsmedelsproducenter har en tydlig strategi att erbjuda ekologiska alternativ i flera olika prissegment, säger hon.

Men det beror också på en annan politik. I Danmark går det offentliga i bräschen för ekologiska livsmedel. Köpenhamn är numera den första staden i världen att servera 100 procent ekologisk mat i sina offentliga matsalar.

Danmark har också infört en differentierad kemikalieskatt, som är högre på bekämpningsmedel som bedöms vara mer skadliga. I Sverige är skatten på bekämpningsmedel enhetlig, oavsett hur skadligt preparatet är.

Danskarna är också snabbare med direkta förbud. Förra året förbjöd Danmark sex stycken PFAS-bekämpningsmedel som bildar TFA, ett ämne som EU nyligen klassade som reproduktionstoxiskt. En motsvarande utredning i Sverige väntas dröja till våren 2028.

År 2023 valde nuvarande svenska regering att skrota målet om att 30 procent av Sveriges jordbruksmark ska vara ekologisk till år 2030.

Sverige är numera också ett av endast tre länder i EU som saknar en nationell handlingsplan för det ekologiska jordbruket.

I Danmark är målet att dubblera ekoodlingen så att den utgör 21 procent av landets jordbruksmark till 2030.

– EU-kommissionen har ett mål om 25 procent ekologisk jordbruksmark till 2030. Jag vill att Sverige fastslår att vi åtminstone har samma målsättning, säger Emma Rung.

Men i Sverige möter EU-målet om 25 procent också motstånd från branschen, som kallar det ”en Bullerbydröm”. De pekar på att ekologisk odling ger mindre skörd per hektar och att ekobönderna i stället för konstgödsel tvingas importera slakterirester från konventionell köttindustri.

Ett liknande beroende omger Krav-ägget. Eftersom Krav-reglerna förbjuder syntetiska aminosyror matas värphönsen i stället med fiskmjöl. Det har lett till att ekologiska ägg innehåller högre halter av dioxiner, PCB och PFAS, om än långt under myndigheternas gränsvärden.

– Vi vill fasa ut fiskmjölet. Vi undersöker nu i högfart tester med musselmjöl och insekter, säger Emma Rung.

Tillsammans med SLU ska branschen nu även utvärdera vallprotein utvunnet ur gräs och vallväxter som klöver.

Och det är inte bara i hönshusen som Krav tvingas anpassa sig. Tidigare var tillsatsen nitrit helt förbjuden i Krav-märkt bacon och skinka. Men sedan förra årsskiftet tillåter Krav numera en låg nivå av det omdiskuterade konserveringsmedlet, vilket är i linje med EU:s mildare ekoregler.

Regellättnaden har gett omedelbar effekt: på ett år ökade Kravs försäljning av ekologiska charkuterier med 997 procent.

Enligt Krav-chefen är kompromissen ett nödvändigt ont för att ekologiska grisbönder ska kunna konkurrera i butikerna.

– Det är för att vi ska kunna ha bökande och betande grisar i vårt land, grisar som får gå ute och leva sitt naturliga grisliv, säger Emma Rung.

Läs mer:

Därför är betesdjur bra för biologisk mångfald

Hur ska man tänka kring besprutade frukter och grönsaker?

Frukterna och grönsakerna som besprutas mest

Minskad kontroll av kemikalier i frukt och grönt