– Den långsiktiga uppvärmningen går väldigt fort nu. Det är förväntat eftersom vi har skyhöga utsläpp av växthusgaser. Det är också alarmerande. Utsläppen måste åtgärdas så fort som möjligt, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi vid SMHI.
I sin senaste rapport visar EU:s klimattjänst Copernicus att den globala medeltemperaturen – en sammanvägning av allt från polartrakter till ökenområden över hela planeten – var 16,96 grader Celsius i augusti.
Det är 1,65 grader Celsius över förindustriell nivå, innan användningen av fossila bränslen som kol, olja och gas började ta fart. Det är samtidigt den högsta globala medeltemperaturen som har konstaterats för en enskild månad sedan mätningarna påbörjades i mitten av 1800-talet.
Rapporten visar även att världshaven utanför polerna var rekordvarma. I genomsnitt var ytvattentemperaturen 21,07 grader Celsius i augusti, vilket överskred den tidigare toppnoteringen på 20,98 grader, från augusti 2023. I Europeiska vatten registrerades flera marina värmeböljor som stressade ekosystem och bidrog till att förstärka lokala vädersystem.
Augustimätningen sätter också punkt för den varmaste sommar – juni till augusti – som någonsin uppmätts i Västeuropa. Extremt höga temperaturer i kombination med svår torka har bland annat lett till vattenbrist i stora områden, exceptionellt låga vattennivåer i flera av Europas stora floder, omfattande bränder och tusentals värmerelaterade dödsfall.
På flera andra håll i världen har det inträffat extremsituationer som kan kopplas till höga temperaturer, exempelvis de kraftiga bränderna i Indonesien och Kanada – men även översvämningar, då varmare luft kan bära med sig större mängder vatten.
”I kombination med rekordhöga globala havsytetemperaturer och den varmaste sommaren som någonsin uppmätts i Västeuropa visar dessa observationer hur klimatförändringarna driver på extrema väderförhållanden både i atmosfären och i haven. Effekterna av dessa förhållanden märks allt tydligare av samhällen, ekonomier och ekosystem över hela världen”, säger Samantha Burgess, strategisk ansvarig för klimatfrågor vid Europacentret för medellånga väderprognoser (ECMWF) i ett pressmeddelande.
Erik Kjellström påpekar att rekordtemperaturerna på många håll förstärks av den ovanligt kraftiga El Niño som tog fart i början av sommaren; alltså det naturliga och cykliska fenomen som uppstår när ytvattnet i centrala och östra Stilla havet blir ovanligt varmt, vilket förändrar vädermönster över hela världen.
– Då förstärks också det hydrologiska kretsloppet. Så vi kommer att ha en period när det är betydligt torrare än vanligt på vissa håll och betydligt blötare på andra håll. Det får så klart konsekvenser för lokalbefolkning, samhällen, skogsbruk och livsmedelsproduktion. Prognoserna pekar på att årets El Niño kommer att fortsätta utvecklas och bli ännu kraftigare, kanske den kraftigaste som någonsin har observerats, säger Erik Kjellström.
