Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Sveriges utsläpp minskade under 2025, enligt färska siffror från Naturvårdsverket. Det ledde till jubel på Rosenbad. Men såväl statsminister Ulf Kristersson (M) som klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) borde snarare se glaset som halvtomt än halvfullt.

Dels eftersom minskningen inte är i närheten av att kompensera för utsläppsökningen 2024, så utsläppen i fjol var alltså högre än när regeringen tillträdde. Dels eftersom avståndet för att nå klimatmålen har ökat, vilket ännu en gång visar att den här mandatperioden är fyra förlorade år för omställningen, som verkligen hade behövt ta fart.

Dessutom är orsaken till minskningen ingen rolig läsning för Tidölaget. Industrins förklaras främst av lägre produktion. Transportsektorns av elektrifiering och en höjning av reduktionsplikten, som inte precis är högerpartiernas favoritåtgärd.

Slutsatsen är att ytterligare insatser krävs, då nuvarande styrmedel inte räcker för att Sverige ska klara klimatmålen, samtidigt som det första målet kommer att stämmas av redan 2030. Men trots att det är bråttom vägrar regeringen att kännas vid de bärande förslagen i den nyligen presenterade Styrmedelsutredningen: mer biobränsle i tanken och höjd skatt på bensin och diesel.

Simona Mohamssons gäng kan inte svära sig fria från politiken som förts under deras tid i regering.

Båda är helt nödvändiga om målen ska nås, bland annat för att öka de ekonomiska incitamenten att byta till elbil, där Sverige ligger rejält efter grannländerna. Men i stället för att dra den enda rimliga slutsatsen gör regeringen tvärtom och sänker skatten på bensin och diesel från 1 juli.

Därmed ökar drivkraften att ha kvar bensinbilen och köra mer, i en tid när Naturvårdsverket är tydligt: Nya styrmedel behöver komma på plats snarast, särskilt inom transportsektorn.

I det läget hade man kunnat tro att Liberalerna skulle lägga i en extra växel. För Pourmokhtaris påstående att ”Sverige är på rätt kurs” delas inte av Naturvårdsverket. Och det vet egentligen hela Tidölaget, som återkommande har kritiserats för sin klimatpolitik sedan 2022.

Men i Liberalernas valmanifest handlar bara 3 av 99 punkter om klimatet, vilket avspeglar hur frågan har hanterats under mandatperioden.

Det var kanske inte det resultat som L ville ha. Men det var så det blev.

Och Simona Mohamssons gäng kan inte svära sig fria från politiken som förts under deras tid i regering.

Läs mer:

DN:s ledarredaktion: Glöm inte riskerna med sommarlovet

DN:s ledarredaktion: SD struntar i hedersförtryck och islamism – det är muslimerna de är ute efter

Share.
Exit mobile version