Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.

Har du råd med en rödgrön regering? Så lyder Moderaternas valbudskap. Socialdemokraternas valutsaga är rakt motsatt: ”9 av 10 svenskar skulle få bättre ekonomi med en S-regering. 👍 för mer pengar i plånboken”, skriver partiet på Facebook.

Under ett valår kan man nästan tro att grisar flyger, så mycket fläsk som det regnar. Under Almedalsveckan lovade de allra flesta partier att på olika sätt ge tusenlappar till barnfamiljer. Hela året har definierats av tillfälliga skattelättnader och prisminskningar från regeringen. Bensinskatten har sänkts, flygbolagen har fått pengar för att sänka biljettpriserna och matmomsen har halverats tillfälligt. För att göra kollektivtrafikresenärer glada halverar Tidöregeringen priset för månadskort över valet. Anledningarna påstås vara oro i omvärlden, men att partiledarna tog sig till en bussdepå och testkörde bussar för att presentera förändringen tyder på annat.

Under ett valår kan man nästan tro att grisar flyger, så mycket fläsk som det regnar.

”Grönt valfläsk från Tidö är den känsla jag får”, kommenterade professorn Henrik Ekengren Oscarsson till DN (26/5). Han förklarade att det var närmast lönlöst. Bara i ett val som Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet undersökt verkar privatekonomi spelat roll för valutgången: 1998 och Socialdemokraternas löfte om maxtaxa i förskolan.

När forskarna undersöker sambandet mellan bedömning av den egna ekonomins utveckling och röstning 2022 finner de det ”svagaste sambandet någonsin”. De hittar inga övertygande datapunkter som visar att personlig ekonomi, energipriser och bensinpriser avgjorde senaste valet: ”Inte heller bland de som faktiskt bytte från vänster till högerkoalitionen tycks vi kunna se några tydliga tecken på att energi eller ekonomi skall ha varit den drivande orsaken”.

M skriver i sin valanalys från samma val: ”ytterst var det sannolikt drivmedelspriserna, och mot slutet även elpriserna, som fick oppositionen att vinna plånboksvalet”. Och Socialdemokraterna konstaterar bittert i sin version att de misslyckades anpassa sig till ”akuta plånboksfrågor” som växte sig starkare.

Har man fel recept kommer man få ett oönskat resultat. Partierna går till val med misstanken om att förra valet avgjordes genom löften om att ge pengar till folk, men de verkar ha fel.

Svenska folket röstar i regel inte efter sin egen plånbok, utan efter ideologisk övertygelse och vad de tror är bäst för Sverige. Det är värt att bevara – synd att partierna försöker förändra den saken.

Läs mer:

DN:s ledarredaktion: Tänk en gång till innan barnfängelser stressas igenom

DN:s ledarredaktion: Hur länge ska politikerna strunta i väljarna?

Share.
Exit mobile version