Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
Ukraina hävdar att Ryssland har avrättat hundratals krigsfångar sedan den fullskaliga invasionen inleddes år 2022 (AFP 14/7). Och en FN-rapport förra månaden bekräftade 129 avrättningar av ukrainska krigsfångar.
Därtill drabbas civila ukrainare av de ryska robotattackerna. Ibland hinner de inte ens bli varnade. Natten mot torsdag kom explosionerna innan flyglarmet (DN 16/7). Juni var den dödligaste månaden för civila på över fyra år.
Man skulle kunna tro att EU:s medlemsländer reagerar på detta med ökad beslutsamhet och ilska. Men så verkar tyvärr inte vara fallet.
Kriget kan bli ännu svårare och dyrare för Ryssland framöver
För häromdagen rapporterades att EU-länderna hade svårt att komma överens om sitt 21:a sanktionspaket mot Ryssland. Anledningarna? Jo, bland annat att Tyskland motsatt sig ett importstopp av rysk alaska pollock och att Bulgarien sagt nej till åtgärder mot den rysk-ortodoxa kyrkan (TT 14/7). Därtill är Grekland emot hårdare tag mot Kremls export av flytande naturgas – av rädsla för att det skulle drabba egna rederier (The Kyiv Independet 15/7).
Men varför prioritera import av rysk alaska pollock när ukrainare bombas i sina lägenheter och soldater avrättas? Det är som att krisinsikten inte riktigt finns där trots fyra år av krig. Det är fjuttigt att EU-länderna inte kan prioritera kampen mot Moskva före sina egna små särintressen.
Medlemsstaterna lyckas förhoppningsvis enas till slut, på samma sätt som man enats om de 20 föregående sanktionspaketen. Vladimir Putins dröm om att göra den europeiska unionen splittrad och handlingsförlamad har inte uppfyllts. Men ju fler kompromisser som urvattnar sanktionspaketet och ju längre tid förhandlingarna tar, desto sämre är det.
För det är verkligen inte läge för omvärlden att göra mindre. Det måste i stället bli mer kostsamt för Ryssland att fortsätta kriget. Och på flera sätt går det tack och lov redan dåligt för Kreml. Under april och maj förlorade Ryssland ungefär 400 kvadratkilometer territorium vid fronten.
Dessutom lyckas landet inte försvara sig mot ukrainska attacker mot bränsledepåer. Rädslan för attacker fick Putin att skala ned den årliga krigsparaden i maj. Han har även behövt erkänna att det finns en ”viss bensinbrist”. Och även om opinionsundersökningar knappast exakt fångar stämningsläget i en diktatur där folk inte vågar säga vad de tycker är det noterbart att stödet för Putin tydligt sjunker från uppblåsta nivåer i de mätningar som görs.
Kriget kan bli ännu svårare och dyrare för Kreml framöver, men då måste även Europa kunna göra tydligare uppoffringar. Att avstå från rysk alaska pollock är ett litet pris att betala i sammanhanget.
Läs mer:
DN:s Ledaredaktion: Putin ser allt mer ut som en förlorare
DN:s Ledarredaktion: Mer okej för IOK att döda idrottare än att hylla dem som dödats




