Ekonomin och valet
Vilken ekonomisk politik vill riksdagspartierna driva? Hur kommer din plånbok att påverkas? Inför valet möter DN partiernas ekonomisk-politiska talespersoner.
Liberalernas närmande till Sverigedemokraterna har skakat om rejält i partiet och det är inte längre den ekonomisk-politiska talespersonen Cecilia Rönn som för L:s talan när det gäller ekonomin. Hon har meddelat att hon lämnar riksdagen i höst och därför är det arbetsmarknadsminister Johan Britz som tagit över ansvaret.
Han anser att regeringen tagit många avgörande steg för ekonomin under den pågående mandatperioden, inte minst när det gäller skattepolitiken. Skatterna har sänkts med mångmiljardbelopp och Britz är särskilt nöjd med att höginkomsttagare har fått mer kvar i plånboken.
– Det gör att de som har utbildat sig och anstränger sig lite extra inte får alltför hög marginalskatt, säger han.
Att utbildning ska löna sig är en gammal paradgren för Liberalerna. Johan Britz anser också att det är den väg partiet ska fortsätta på under kommande mandatperiod, om L blir kvar i riksdagen och hamnar i regeringsställning. Att fortsätta gynna ISK-sparande är också en fråga L vill driva vidare.
– Det blir fortsatt viktigt att säkerställa att vi uppmuntrar strävsamhet på olika sätt. Och då handlar det om skatt på lön. Vi liberaler kommer att prioritera att hålla ner marginalskatterna.
Samtidigt står samhället inför stora utmaningar de kommande decennierna. Försvarsutbyggnaden måste betalas på något sätt, liksom en utbyggd äldrevård och eventuella satsningar på kärnkraft.
Vad ska betala för det här om staten får in färre skattekronor?
– Staten kommer att få in fler skattekronor om det är så att vi uppmuntrar strävsamhet mer. Om fler människor är strävsamma så kommer det att leda till högre tillväxt vilket leder till högre skatteintäkter.
Är det ett sådant självklart samband att fortsatta skattesänkningar leder till större skatteintäkter?
– Ja, till exempel så tog vi bort värnskatten för 5-6 år sedan och det har visat sig vara helt självfinansierande. Det är en plusaffär för staten om du tittar på skatteintäkter. Och det är den riktningen vi måste fortsätta så därför kommer vi att prioritera det.
När till exempel statliga Konjunkturinstitutet tittat på skattesänkningar är sambanden inte så glasklara. I ett remissvar från 2024 konstaterade KI att det finns stora osäkerheter om fler jobbskatteavdrag ger så mycket skatteintäkter att förslaget finansierar sig själv.
Som arbetsmarknadsminister har Johan Britz fått hantera den stigande arbetslösheten i Sverige. Oppositionen är sällan sena med att påpeka att det är ungefär 100 000 fler arbetslösa i dag jämfört med när regeringen tillträdde. Arbetslösheten kostar staten mycket pengar, inte minst genom förlorade skatteintäkter.
Hur förklarar du att arbetslösheten har vuxit så mycket?
– Vi har en strukturell arbetslöshet bland utrikes födda som bitit sig fast och en utdragen lågkonjunktur som gjort att även andra grupper har blivit arbetslösa. Det försöker vi motarbeta på olika sätt med den ekonomiska politiken för att människor ska känna att de har pengar så att de vågar konsumera.
Men trots omfattande skattesänkningar har det ännu inte skett någon markant nedgång av arbetslösheten. Antalet inskrivna på Arbetsförmedlingen har minskat en aning de senaste månaderna men enligt SCB:s arbetskraftsundersökning ligger arbetslösheten på höga 8,7 procent.
Regeringen har de senaste åren dragit ned på arbetsmarknadspolitiska åtgärder och Arbetsförmedlingen har inte ens lyckats göra av med de pengar de fått i anslag. Johan Britz anser ändå att mer utbildning är den bästa vägen för att fler ska komma ut i jobb.
– Gärna korta utbildningar, som kombinerar språk och yrkeskunskaper. Det är det som är vägen framåt men det finns ingen quick fix för den situation som råder på den svenska arbetsmarknaden.
Vad hjälper det med ytterligare utbildningar när Arbetsförmedlingen skickar tillbaka delar av sitt anslag?
– Jag är inte nöjd med att Arbetsförmedlingen lämnar tillbaka pengar. Jag vill att alla de här pengarna ska gå till insatser så att fler kommer in i arbete. Men sedan måste vi också ha förståelse för att vi kommer behöva ställa högre krav på individer att också ta de utbildningar som samhället erbjuder.
Enligt arbetsmarknadsministern tittar regeringen nu på olika möjligheter för att sätta press på de arbetslösa att gå en utbildning.
– Vi har personer som inte går utbildningar men som borde göra det. Och då får vi titta på olika typer av sanktionsmöjligheter för att öka drivkrafterna helt enkelt. Det ska vara tydligt att om du är långvarigt arbetslös ska du gå en utbildning som leder till jobb.
Tre korta till Johan Britz
Ska den tillfälliga matmomssänkningen permanentas?
– Den är tillfällig och vi får väl se hur omvärlden utvecklar sig innan vi bestämmer oss för om den ska förlängas.
Hade världen varit en bättre plats utan Donald Trump som president?
– USA är ett mycket viktigt land för Sverige. Det finns mycket att säga om Donald Trump, inte minst det tullkaos han har orsakat som inte har varit gynnsamt för Sverige. Men vi försöker ju möta effekterna av hans politik på bästa sätt
Behöver Sverige fler miljardärer?
– Ja, gärna för mig. Därför att fler miljardärer är ett tecken på att vi har framgångsrika entreprenörer.
Läs fler intervjuer:
SD vill krympa biståndet: ”Lägg ner Sida”
C: Vi accepterar bara en regering som kan besegra arbetslösheten
Mikael Damberg (S) varnar: Det kommer att krävas förändringar
