I slutet av december förra året meddelade Frankrike att landets försvarsmakt köper två spanings- och ledningsflygplan av typen Globaleye från svenska Saab, till ett värde av 12,3 miljarder kronor.
Den affären drevs på av bland andra Frankrikes ambassadör Thierry Carlier, en tidigare general som i många år arbetat med införskaffning av försvarsmateriel.
När DN intervjuade honom för ett år sedan betonade han att Sveriges säkerhet är av stort strategiskt intresse för Frankrike – och tryckte på vikten av ett utökat samarbete mellan svensk och fransk försvarsindustri.
Nu ser det ut att bli verklighet, sedan Sverige beslutat köpa fyra franska fregatter till ett värde av minst 40 miljarder kronor, en av de största svenska försvarsinvesteringarna sedan 1980-talet.
– Jag har nu på morgonen ringt till min kollega Emmanuel Macron och berättat om det svenska beslutet och sagt att det här är ytterligare en del i ett utökat samarbete mellan Sverige och Frankrike, på så många olika sätt, sade statsminister Ulf Kristersson vid en pressträff på tisdagen.
Den franska statschefen svarade snabbt på sociala medier:
”Jag tackar Sverige och uppskattar det förtroende som visats Frankrike. Efter Frankrikes beslut att utrusta sig med Saabs Globaleye-plan för att förnya sin flotta av radarspaningsflygplan är detta ett strategiskt beslut av stor betydelse som speglar det ömsesidiga förtroendet mellan våra länder.”
Macron lade till:
”Vårt partnerskap har bara stärkts de senaste åren, till den grad att Sverige nu deltar i den framskjutna avskräckningen.”
Med denna ”framskjutna avskräckning” syftar Macron på den nya franska kärnvapendoktrinen, som presenterades i mars. I den öppnas för att Frankrike kan placera kärnvapen på andra länders territorier – framför allt de som geografiskt ligger närmare motståndaren.
Sverige har sagt nej till att ha franska kärnvapen på svensk mark i fredstid. Men i händelse av krig mellan Nato och Ryssland går det inte att utesluta, menar regeringen.
Sverige finns därför bland en handfull Nato-länder som inlett en dialog om ett sådant samarbete. Från fransk sida vill man att det ska inkludera gemensamma övningar.
Att det franska hangarfartyget Charles de Gaulle för första gången besökte Malmö hamn i vintras tolkades av vissa franska bedömare som en del av denna process. Andra såg det främst som en fransk lobbyingkampanj för att sälja fregatter till Sverige.
Frankrikes försvarsindustri är en av världens största – och i Lorient, där Naval Group har sitt varv, kan det svenska beslutet innebära många nya arbetstillfällen. Nyhetssajten BFM beskriver det svenska köpet av fregatter som en ”giga-affär” för bolaget.
Frankrikes regering har varit aktiv i den lobbyingkampanj Naval Group drivit. Landets försvarsminister försäkrade bland annat i november att den första fregatten kan levereras fullt utrustad år 2030. Något som varit viktigt för den svenska regeringen.
En annan viktig aspekt är att beprövade svenska vapensystem ska gå att använda ombord och tillsammans med fregatterna. Underhållet ska också ske i en svensk hamn.
Emmanuel Macron skriver på sociala medier att affären är ett steg mot ”ett starkt och suveränt Europa inom Nato”. Han har länge drivit på för att Europa ska kunna stå på egna ben och bli mer oberoende av USA.
Tidigare var han rätt ensam om den linjen i Europa, men efter Grönlandskrisen har Macron fått betydligt större genomslag för den. Uppenbarligen så också i Stockholm.
Läs mer:
Franska fregatter ska stärka Sveriges luftförsvar
Bo Torbjörn Ek: Saab förlorade miljardaffären – har varit för långsamma
Erik de la Reguera: På bara några timmar skulle franska kärnvapen kunna finnas i Sverige
Frankrike utökar antalet kärnvapen – vill öva med Sverige
Frankrike och Sverige stärker banden – ska kunna klara sig utan USA




