Sedan 2022 har Energimyndigheten delat ut 2,4 miljarder kronor till svenska aktörer för att finansiera utbyggnaden av laddstationer för tunga lastbilar. Hittills har 146 publika laddstationer, 35 laddstationer för destinationsladdning, alltså elbilsladdning som sker när fordonet är parkerat under en längre tid vid exempelvis en depå, samt sex vätgastankstationer byggts med hjälp av stödet. Ytterligare 103 publika stationer samt 147 laddstationer för destinationsladdning har beviljats stöd och planeras att byggas fram till 2028.
De nya laddstationerna är en del av Sveriges ambition om att erbjuda laddmöjligheter var tionde mil på prioriterade vägar. På större vägar, såsom Europavägar och riksvägar, är målet att det inte ska vara längre än sex mil mellan laddstationerna.
Men det finns hinder. Tillväxten av antalet ellastbilar är långt ifrån tillräcklig. Mobility Sweden räknar med att ungefär var femte lastbil som säljs 2030 kommer att vara driven på el med nuvarande styrmedel. Det är en rejäl sänkning jämfört med den prognos som gjordes 2020 – då räknade branschorganisationen med mellan 30-50 procent 2030.
Den långsamma tillväxten har fått flera laddoperatörer att slå larm om att satsningen på tung laddinfrastruktur riskerar att bli en förlustaffär – och att mindre aktörer kan slås ut.
Ett av bolagen som varnar för detta är Skellefteå Kraft, som tillsammans med samarbetspartnern OKQ8 beviljats stöd på närmare 200 miljoner för att bygga ut laddinfrastrukturen för tunga fordon, inklusive fem vätgasstationer. Stödet från Energimyndigheten gäller installationen, men kostnaden för att drifta en tom laddstation landar på bolagen.
– Lastbilarna som laddar är för få, och för oss är tomma laddstationer ingen bra affär, säger Robert Andersson.
En av de största utmaningarna är de så kallade effektavgifterna, som innebär ökade kostnader för nätanslutning och elöverföring vid snabbladdning. Effektavgiften baseras på den högsta effekttoppen under en månad, och för en snabbladdare med två laddpunkter hamnar notan lätt över 600 000 kronor per år – oavsett om de används av tre eller 100 lastbilar.
– Det måste finnas en rimlig lönsamhet. Energibolagen eller elnätbolagen borde fundera ett extra varv kring vad som är en rimlig effekttaxa med hänsyn till den här branschen, säger Tobias Henmark, ansvarig för e-mobility på Preem, som till dags dato beviljats totalt 142 miljoner i stöd via elektrifieringspiloterna.
– Du betalar runt 900 kronor per kilowatt och år. Om vi ska ha 1 600 sådana kilowatt på en station, då krävs det väldigt mycket tankning för att motivera de höga avgifterna, fortsätter Henmark.
Lennart Olsson, ansvarig för elektrifiering av tung trafik på drivmedelsföretaget Circle K bekräftar bilden av en utmanande ekonomi, men menar att deras breda kundbas med både lätt och tung trafik dämpar effekterna något. Han pekar samtidigt på att de senaste upphandlingarna ställer högre krav på tillgänglig effekt, vilket ökar de fasta kostnaderna för operatörerna.
– I de senaste upphandlingarna måste man abonnera på så höga effekter att det genast förskjuter upp kostnadsnivån. Har man låg nyttjandegrad blir det ännu svårare.
I ett meddelande till Dagens Industri skriver infrastrukturminister Andreas Carlsson (KD) att regeringen i flera budgetar förstärkt klimatpremien, som syftar till att underlätta inköp av just ellastbilar:
”Det är ett träffsäkert marknadsintroduktionsstöd som täcker en del av de initiala merkostnader som är förknippad med inköpen. Det är en viktig insats för att göra det mer attraktivt att köpa lastbilar och anläggningsmaskiner som drivs av el. Regeringen har också nyligen beslutat att kommuner ska kunna tillåta att eldrivna tunga lastbilar körs nattetid i tätorter. Det gör att en och samma lastbil kan användas fler timmar på dygnet.”
Fakta.Effektavgifter
Vad är en effektavgift?
Effektavgift är en kostnad som elnätsbolagen tar ut baserat på den högsta effekt (kW) som används under en viss period, ofta per månad. Syftet är att uppmuntra till jämnare elanvändning och minska belastningen på elnätet vid effekttoppar.
Varför införs effektavgift?
Effektavgiften ska motverka att många använder mycket el samtidigt, vilket kan leda till överbelastning och ökade kostnader för utbyggnad av elnätet.
Vad kostar det?
Ungefärliga nivåer för effekttariffer till företag ligger i inom spannet cirka 20–120 kr/kW och månad hos E.ON, Ellevio och Vattenfall, men varierar beroende på exempelvis spänningsnivå, säkring/abonnemangstyp och region.
Läs mer om mobilitet och transportsektorns gröna omställning på di.se/mobilitet
