I onsdags hölls ett möte med flera Kremltoppar i Moskva. Den ryske presidenten Vladimir Putin deltog. Han var inte nöjd.

Ämnet för dagen var ”ekonomiska problem”, enligt rubriken på Kremls pressmeddelande. Ny statistik visade att den ekonomiska tillväxten hade avtagit två månader i rad. Bnp minskade med 1,8 procent mellan januari och februari, enligt Kreml.

Flera sektorer som är viktiga för kriget hade gått back – såväl tillverkningsindustrin som industriproduktionen och byggsektorn.

”Jag förväntar mig att få höra detaljerade rapporter i dag om den ekonomiska situationen just nu och varför utvecklingen för de makroekonomiska indikatorerna just nu inte lever upp till förväntningarna. Detta ligger inte bara under experters och analytikers förväntningar, utan även under regeringens egna prognoser och centralbankens”, ska Putin ha sagt enligt pressmeddelandet.

Uttalandet är ovanligt för presidenten, som sällan uttalar sig kritiskt om läget i ekonomin. Den senaste tiden har Kreml i stället pekat på vinster i oljehandeln, där rysk olja gynnats av den blockerade handeln i Mellanöstern.

Läget kan också vara värre än vad Ryssland nu låter påskina.

I en intervju med Financial Times säger Thomas Nilsson, chef för den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must, att Kreml manipulerar siffror för att lura väst att ekonomin klarat sig bra trots krig och sanktioner.

Ryska centralbanken uppges förringa inflationen. Svensk och tysk underrättelsetjänst delar också uppfattningen att Kreml underskattar sitt totala budgetunderskott med 30 miljarder dollar, nästan 276 miljarder kronor, och indikationer pekar mot en stundande bankkris, skriver FT.

– Om du har skapat ett system som Putin har, då kanske han inte vet hur dålig den ekonomiska situationen faktisk är. Men även med den falska information som han får kan du i slutändan inte fly från allt det här, säger Thomas Nilsson till tidningen.

De ekonomiska problemen ska ha spridit sig till försvarsindustrin, som stått för en stor del av landets tillväxt de senaste åren. Fortfarande läggs resurser på drönarbranschen, men resten av den militärindustriella sektorn går med förlust. Den är dessutom präglad av korruption och förskingring, säger Mustchefen till FT.

Thomas Nilsson beskriver ett ”systematiskt problem” med att finansiera kriget i Ukraina.

– Det är inte en hållbar tillväxtmodell att producera materiel för kriget som sedan förstörs på slagfältet, säger han till FT.

Problemen i ekonomin har inte påverkat Rysslands ambitioner i Ukraina eller synen på Nato och EU. Det kommer däremot påverka möjligheterna att nå målen som Kreml har i kriget, enligt Thomas Nilsson.

– Det kommer att påverka hur stora och hur avancerade deras militära förmågor är, säger han till FT.

Share.
Exit mobile version