Gängens brottsannonser ser ofta ut som vanliga jobbannonser och dyker upp i chattkanaler på stora plattformar. De kan handla om allt från att slänga en handgranat till att skjuta ihjäl någon.
– Polisen har inget tydligt lagstöd för att kräva att det ska plockas ner, det är det stödet vi vill skapa, säger Gunnar Strömmer.
Den nya lag som träder i kraft på onsdagen innebär att polisen kan kräva att plattformarna plockar ned de digitala kanalerna så fort som möjligt – senast inom en timme.
Sker det inte i tid riskerar bolagen böter på upp till fem miljoner kronor, beroende på graden av allvar i överträdelsen.
– Det är allt från slarv till att någon mycket medvetet och metodiskt ser mellan fingrarna när gängen rekryterar, säger Strömmer.
Om rekryteringen sätts i system ska sanktionsavgiften kunna bli så mycket som fyra procent av leverantörens globala omsättning.
I och med lagen blir Sverige först i EU att använda en lagstiftning riktad mot gäng som är i stil med avlägsningen av rekryteringsmaterial till terrorism.
De kriminella använder bland annat Tiktok och Snapchat, för att sedan leda över samtalen till krypterade tjänster som Signal, skriver Diana Qudhaib, presstalesperson för polisens nationella operativa avdelning (Noa), till TT.
Större grupper som tidigare använts har samtidigt bytts ut mot mindre – och i flera fall har befintliga grupper, där datorspel eller fotboll diskuterats, köpts upp av gängen.
”Det är problematiskt, i synnerhet eftersom samarbetsvilja helt och hållet saknas från Signal, som är den vanligaste krypterade meddelandetjänsten som används i de här sammanhangen”, skriver Qudhaib.
Polisen har samtidigt ett nära samarbete med många av techbolagen, och de allra flesta vill göra mer och samarbeta med polisen för att skydda barn, enligt Qudhaib. Man anser dock att bolagen bör göra mer för att ”agera proaktivt och självsanera sina plattformar från den här typen av innehåll”, skriver Qudhaib.
Läs mer:
Gänglexikon avslöjar våldet bakom vanliga emojier




