Ljudet av knastrande grus tystnar när bilen kryper ut på den smala bron över forsen. Ingrid Ronkainen konstaterar torrt att ”här är Skärkån”.
När öringen leker kan man se den hoppa i vitvattnet, berättar hon. Sedan far armarna ut i gester och som för att övertala sig själv om att det faktiskt är sant upprepar hon med hög röst:
– Han har köpt Skärkån, Karp har köpt Skärkån!
För storsjöbon Ingrid Ronkainen, 72, är det svårt att greppa att någon skulle kunna äga det vatten som skummande dansar ner från fjället.
Men så är det.
Alex Karp, god för 200 miljarder kronor, grundare och vd för tech-bolaget Palantir, har köpt skogsfastigheter av svenska SCA för 235 miljoner. Allt som allt ingår 15 000 hektar av skogar, forsar och fjäll i ett område som löper mer än 15 kilometer längs med Storsjöns södra strand och 10 kilometer in i landet, upp mot fjällryggen Högrensvålvallen.
Tidningen Härjedalen var först med nyheten, men ryktet om storaffären spred sig i byn Storsjö kapell redan under sommaren.
– Det första var det här med jakten, det small till direkt. De blev av med jakten och det har vi pratat om, för det har ju alltid varit heligt, säger Bo-Göran Lund.
Han är ordförande för byalaget i Storsjö kapell och driver Storsjö Fiskecamp, en liten stugby vid sjön med pub och restaurang. Bo-Göran Lund håller öppet några månader på sommaren, för fisket och vandringen – och några månader på vintern, för skoterturismen.
Det var i juni som de fick brev, ledarna för de jaktlag som under årtionden har jagat på SCA:s mark. Jakten var uppsagd och SCA hänvisade till nya ägare.
– Det var många som luskade i det, men det var absolut knäpptyst. Det var ingen som sade någonting om vem som hade köpt det. Vi fick veta att det var otroligt hemligt. Då började man ju liksom fundera, säger Bo-Göran Lund.
Formell köpare är det nystartade svenska företaget Cladonia Skog AB, men Alex Karp står som styrelseordförande och genom två amerikanska holdingbolag äger han hundra procent av aktierna i Cladonia.
Bo-Göran Lund låter fortfarande häpen när han berättar om tankarna som for genom huvudet när han förstod att det var Alex Karp som hade köpt marken.
– Jag trodde inte på det, säger han.
Affären har godkänts av Inspektionen för strategiska produkter och av länsstyrelsen, som fattade det avgörande beslutet så sent som den 7 september.
”Länsstyrelsen bedömer att förvärvet inte försämrar möjligheten till bosättning och sysselsättning på orten”, står det i beslutet.
DN har talat med flera jägare i de uppsagda jaktlagen. En av dem berättar att han och hans bror har jagat på marken i över 50 år. De är bekymrade och vill inte vara med i tidningen av rädsla för att stöta sig med den nye ägaren till markerna, eller för den delen med SCA, som äger skogarna på andra sidan sjön.
Ingrid Ronkainens make jagar i ett av lagen och hon har fått deras mandat att tala med DN. Hon har skrivit ett mejl, direkt till Alex Karp, för att sträcka ut handen.
– Jag tror på dialog. Nu har vi fått Karp som ny granne här, kan man säga. Om han behöver hjälp med något så är det ju folket här som vet hur saker fungerar, säger hon.
– Vi hoppas ju på att kunna göra ett nytt avtal om att jaga och annars kanske man kan få jaga på annat håll, där SCA har mark.
Men det handlar inte bara om jakt. På marken som Alex Karp har köpt finns fiskevatten, vandringsleder, skoterleder och skogsvägar. Tillgången till markerna är viktig för småföretagare.
– Om man skulle stänga lederna eller sätta upp bommar på skogsvägarna, det vore inte bra, säger Bo-Göran Lund.
Uppe på fjället står fäbodvallar med stugor som SCA har använt för ripjakt. Byborna berättar att när pamparna från skogsbolaget hade med sig sina fruar upp på fjället så flög damerna helikopter ner till byn för att kissa.
Husen ligger i en sänka mellan Lillvålen och Högrensvålen, med bländande utsikt över hela det område som nu tillhör techmiljardären. Det är ett vidsträckt land, men skogarnas djup kan inte mätas bara i mil.
På väggen i bygdegården i Storsjö kapell sitter en inramad tavla med släkternas bomärken. Spåren går att följa till mitten av 1700-talet, sedan försvinner de ut i skogarna.
Bo-Göran Lund pekar på en karta över dalgången.
– Här har länsstyrelsen hittat en bosättning från stenåldern. Man har satt upp fina skyltar och allt, säger han.
– Jakten och fisket är en sådan tradition. Alla gubbarna har alltid gjort det, på samma sätt, i samma område, i flera generationer. Det blir som om man är religiös och går i kyrkan. Det är en rutin, en ritual. Det håller ihop människorna och bygden.
Sedan Karps förvärv blev klart har helikoptrar setts flyga byggmaterial upp på berget. När DN är på plats syns tydliga spår av att arbete pågår vid fäbodvallen.
Hans ankomst river upp rykten och spekulationer. Planerar Alex Karp att bygga ett datacenter, ska han gräva efter palladium, eller sätta upp vindkraftsnurror på kalfjället?
På Bergs kommun har ingen sett några tecken på att Karp skulle planera en industrisatsning. Här finns ingen ansökan om bygglov, faktiskt har inte ett enda papper inkommit, uppger kommundirektören Anders Wennerberg för DN.
DN har talat med en person som arbetar nära Alex Karp. Denne avfärdar spekulationerna om datacenter och gruvdrift som ”nonsens”. Karp ägnar åtminstone fem timmar i veckan åt att träna längdskidåkning enligt ”den norska modellen”. Han älskar nordisk kultur, Sverige, Norge och den skandinaviska fjällvärlden, uppger källan.
I ett mejl från Karps svenska bolag Cladonia Skog AB redogör företaget för den nya ägarens intentioner med marken vid Storsjön:
”Allemansrätten gäller självklart precis som tidigare, liksom samebyarnas rätt till renbete och länsstyrelsens beslut om fågelskyddsområdet”, skriver bolaget till DN.
Vidare:
”Avtalen med de lokala skoterklubbarna och fiskevårdsområdesföreningen gäller vidare enligt sina villkor. Målet är ett gott samarbete med samebyarna och en nära dialog med de lokala föreningarna”.
Palantir är inget genomsnittligt techbolag. Företaget är värderat till astronomiska 4 500 miljarder kronor, alltså nästan tre gånger mer än Sveriges statsbudget.
De AI-plattformar som Palantir bygger kan bearbeta enorma datamängder och används för att – med Alex Karps egna ord – ”hitta måltavlor”. Bland kunderna finns den amerikanska gränspolisen ICE, underrättelsetjänster, flera olika grenar av den amerikanska försvarsmakten och Israels armé.
Medgrundaren Peter Thiel har sagt att han inte tror att frihet och demokrati är kompatibla. Kritiker har stämplat Palantir med etiketten ”världens ondaste företag” och Thiel och Karp menar att deras teknologi måste användas som vapen för att säkra den västerländska civilisationens överlevnad.
– Vår produkt används, ibland, för att döda människor, har Alex Karp medgett i en intervju med Business Insider.
Alex Karp äger redan flera fastigheter i Nordnorge, där han har setts köra längd i kläder från norska skidklubbar. Han köpte förra året ett tidigare kloster med enorma ägor i närheten av skidorten Aspen i amerikanska Colorado.
Expressen kunde i veckan visa hur Karp redan 2021 köpte en mindre tomt i Lofsdalen, där han uppges ha varit för att träna skidåkning.
Cladonia är måna om att dämpa ortsbornas farhågor gällande skogsvägarna, fiskevattnen, vandrings- och skoterlederna. Och jakten.
”I likhet med tidigare upplägg, när marken ägdes av SCA, kommer den nya ägaren att behålla en del av jakträtterna och ordna jakträtter för lokala jägare. De exakta formerna fastställs efter en noggrann översyn och dialog”, skriver företaget i mejlet.
Kanske har den värsta hysterin lagt sig, tänker Bo-Göran Lund. Kanske vill Alex Karp faktiskt bara åka skidor och få vara för sig själv. Kanske kan förvärvet bli någonting bra för bygden?
– I bästa fall blir det som en stor naturskog av allt det här. Vi får ha kvar den tretåiga hackspetten, fjällvråken som häckar där i ravinen och så blir det mycket mer älg. Vi har ett björnide vid Putten mittemot här, järv finns också. Det är det bästa scenariot, och att han inte stänger av några vägar eller leder, säger han.
Bo-Göran Lund är optimist, men helt borta är inte oron. Även om Alex Karp vill väl, vet ingen hur det blir när han har tröttnat på Högrensvålen.
– Hela tillvaron är som ryska dockor, filosoferar han.
– Det där med krig på andra platser och AI, det är däruppe, och vi är här. Vi måste leva i de här världarna samtidigt. Om 50 år kanske vi har en global värld där miljardärerna finns med sina kryptopengar och så har vi skapat lokala samhällen som skiter i dem och mår mycket bättre.
I stugbyns servering puttrar kaffebryggaren, Löfbergs Lila mellanrost. Skulle Bo-Göran vilja ta en kopp med Alex Karp, vad skulle han fråga honom då?
– Jag skulle fråga om han uppskattar den här naturen och verkligen förstår hur fint det är. För att jobba med AI dagarna i ända måste man sväva iväg otroligt i tankevärlden och frågan är om han någonsin är nere på jorden. Men det skulle han få uppleva om han kommer hit.
