Detta är en kommenterande text. Skribenten svarar för analys och ställningstaganden i texten.
De dyker nästan upp som en årlig tradition: bilderna på översvämmade vägar, villor med vattenfyllda källare, vattendrag som är fyllda till bredden, väg- och tågbankar som kollapsar.
För fem år sedan låg stora delar av Gävle under vatten efter ett av de värsta skyfallen som uppmätts i Sverige – hittills.
För tre år sedan var det ovädret Hans som drog in över Sverige. Skyfallen ledde till kollapsade vägar i stora delar av landet. Ett SJ-tåg spårade ur på sträckan mellan Iggesund och Hudiksvall. I Åre utlöstes en slamström som forsade ner i byn.
Förra året var det Västernorrlands tur, med ett skyfall som slog sönder vägar och järnvägar och blottade hur dåligt rustat Sverige är för den snabba förändringen i regnets beteende.
De översvämningar som i veckan drabbat Sotenäs är inte av samma dignitet, men de väcker samma fråga:
Vad sjutton är det som har hänt med våra regn?
Sverige har alltid drabbats av skyfall och översvämningar, men det som har skett de senaste decennierna är något nytt. Förändringen syns tydligt i SMHI:s statistik – på bara 50 år har vi gått från att få runt 600 millimeter nederbörd om året till omkring 700 millimeter.
Detta sker paradoxalt nog samtidigt som vi löper ökad risk för vattenbrist och torka, något som blev tydligt i södra Sverige i somras. De båda trenderna kan tyckas vara motsättningar, men är i själva verket två sidor av samma mynt: klimatförändringarna.
När Sverige värms upp avdunstar mer vatten från sjöar, vattendrag och marken. Den varmare luften blir som en svamp som suger upp vatten över hela landet – och det gör att Sverige periodvis kan bli torrare.
Men det betyder också att mer vatten kan finnas i luften, ungefär 7 procent mer per grad. När vattnet kommer ner igen, sker det i mer och värre regn.
Det vi ser nu är dock bara början. SMHI:s klimatscenarier visar att trenden väntas fortsätta under många decennier framåt. Men ökningen är inte jämnt fördelad över landet eller året.
Här kommer vi till den viktigaste förändringen: det är skyfallen som ökar mest. SMHI räknar med att de värsta skyfallen blir omkring 20-40 procent värre under seklets andra halva. Värst ser det ut i de områden som redan i dag är regnigast, framför allt västkusten men även Norrlandskusten och fjällen.
Det klimat vi lever i nu är helt enkelt ett annat än det som våra föräldrar växte upp i. Och det klimat som våra barn kommer att leva i är ett annat än dagens.
Den stora utmaningen är att samhället i stort ser ut på samma sätt som när våra föräldrar var små. På många håll har vi dessutom byggt in oss i större risker genom att ta bort grönytor, valla in vattendrag, skapa hårdytor, inreda källare och bygga bostadsområden på gamla sjöbottnar eller precis vid vattnet.
Vårt samhälle är helt enkelt inte anpassat för dagens klimat, än mindre för vad som väntar.
Det pågår ett arbete för att åtgärda det, som genom att skapa ytor dit vattnet kan flöda, skapa fler grönområden eller uppdatera VA-system. Men som DN:s granskningar har visat är det ett arbete som är kraftigt eftersatt.
Fram tills det är åtgärdat får vi räkna med fler scener som dem i Sotenäs, och värre.
Läs mer:
Karta: Så slår kraftigt skyfall i tio städer
Gula varningar för snö och regn – rådet till bilister
Hundratals mil väg och järnväg går genom riskområden
Kartläggning av klimatrisker skrotades – sedan kom skyfallet
