31 procent av de svenska 15-åringarna når inte upp till en grundläggande nivå av läsförståelse, visar årets Pisa-undersökning.
Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, hade hoppats att trenden skulle ha vänt. I stället ligger Sverige nu på sina lägsta nivåer i både matematik och läsförståelse sedan kunskapsprovet startade år 2000.
Pedagogikprofessorn tycker att man kan tala om en svensk läskris.
Det handlar inte om att 31 procent av eleverna inte kan läsa, betonar hon. Men eleverna klarar inte vissa grundläggande uppgifter som att hitta huvudbudskapet, hitta information, förstå enkla samband och dra enkla slutsatser från en text.
– Det är bekymmersamt och allvarligt. Om man inte har de delarna med sig är det inte bara svenskämnet som blir lidande. De delarna behöver man ha i alla skolans ämnen.
Enligt OECD:s analyser kan ingen enskild faktor förklara nedgången i Pisa, som svenska 15-åringar genomförde våren 2025.
Pedagogikprofessorn Linda Fälth ser en rad faktorer som kan spela in: att barn och unga läser mindre, eventuell påverkan efter pandemin, socioekonomiska skillnader och skolsegregation, lärarnas förutsättningar och att digitala medier konkurrerar om elevernas tid och uppmärksamhet.
Sveriges utbildningsminister Simona Mohamsson har beskrivit ungas ökade skärmtid som en förklaring till utvecklingen – och kallar det en ”skärmpandemi”.
Linda Fälth varnar dock för att göra digitala medier och skärmar till hela förklaringen.
– Det vore att dra alltför stora växlar att beskriva digitala medier som den enda orsaken till nedgången. Däremot utgör de en stark konkurrent om barns och ungas tid och uppmärksamhet. Det kan innebära att mindre tid ägnas åt läxläsning och annan mer sammanhängande och fördjupad läsning.
Linda Fälth forskar bland annat om läsning och läsutveckling. Hon betonar att läsförståelse är resultatet av en lång utveckling, där bland annat avkodning, läsflyt, ordförråd och språkförståelse byggs upp. Att lägga grunden tidigt är avgörande.
– Man måste dels börja tidigt och sedan hålla i och verkligen fortsätta att undervisa i läsning och läsförståelsestrategier. Hur man tar sig an en text, hur man sammanfattar en text och drar slutsatser. Det är inte något som bara kommer till en. Det måste man bli undervisad om.
Från hösten 2028 börjar de nya läroplanerna gälla och en tioårig grundskola införs.
En positiv förändring är att ljudningsmetoden phonics enligt förslaget ska skrivas in i läroplanen, säger Linda Fälth, som varit expert i läroplansutredningen.
Metoden handlar om att systematiskt lära barn sambandet mellan språkljud och bokstäver. Successivt lär sig barnen avkoda allt svårare ord, vilket gör att de inte behöver ägna lika mycket energi åt att avläsa orden, utan kan koncentrera sig på innehållet.
– Det finns ett enormt forskningsstöd som visar att det är med den metoden man ska bedriva läsinlärningsundervisning, säger Linda Fälth.
Phonics används redan, men kommer förhoppningsvis att börja tillämpas mer systematiskt, hoppas Fälth.
– Det är klart att vi lär barnen att ljuda, säger många lärare. Det är jag helt säker på att de gör. Men frågan är om man alltid gör det tillräckligt explicit eller tillräckligt systematiskt.
Fakta.Pisa-undersökningen
• Svenska elever fick i genomsnitt 466 poäng i läsförståelse i Pisas kunskapsundersökning för 2025. Det är en minskning med 21 poäng jämfört med 2022.
• De uppgifter där elevernas resultat har försämrats mest är sådana som innehåller längre texter och som kräver att eleven håller koncentrationen uppe.
• OECD, som genomför Pisa, har som tumregel att omkring 20 poäng motsvarar ett års kunskapsutveckling för en 15-åring.
Källa: OECD och Skolverket
I forskningssammanställningar om vad som är gynnsamt i läs- och skrivundervisningen kan vikten av den undervisande läraren inte nog understrykas, enligt Fälth.
– Det har pratats om fler böcker och mer lästid. Det är jättefina satsningar, men löser inte problemet på egen hand. Det avgörande är vad som sker i undervisningen.
Hon fortsätter:
– Det är läraren som leder lektionen, modellerar, visar och tar eleverna från det enkla till det svåra i små steg som är avgörande.
En annan positiv förändring är, enligt Linda Fälth, att mer undervisning om tidig läsinlärning införs i den nya grundlärarutbildningen 2028.
Hon är trots allt försiktigt positiv till elevernas läsförståelse framöver – men tror att det kommer att ta tid att vända trenden.
– Det känns som att det är på rätt väg. Det finns ljus i tunneln. Men det är många Pisa-omgångar kvar innan vi kan börja skörda de frukterna.
Läs mer:
Svenskläraren om Pisaresultaten: ”Handlar inte bara om skärmar”
Pisachefen: Läskrisen är Sveriges grundproblem
