Det går som en farsot just nu. Långa marknadsräntor stiger kraftigt i flera länder. Det handlar om räntor på statsobligationer som handlas på en gigantisk global marknad.
Ett tungt exempel är den amerikanska tioårsräntan. På torsdagen var den uppe på 5,20 procent – den högsta nivån sedan finanskrisen 2007. Under fredagen backade den något till 5,17 procent. Men uppgången på tre dagar är 21 så kallade räntepunkter (hundradelar av en procent). Ett jätteskutt i det här sammanhanget.
Räntan på 30-åriga obligationer var på fredagen uppe på 5,47 procent. Den högsta nivån sedan 2004.
Även andra länder som Frankrike, Tyskland och Japan har noterat uppgångar i veckan. Liksom Sverige.
– Det verkar finnas mycket smärta på obligationsmarknaden, kommenterade en ekonom händelserna till tidningen Financial Times.
Trenden har pågått en längre tid och har flera förklaringar. Risken för att inflationen tar fart igen som en följd av kriget mellan USA och Iran och de höga oljepriserna är en. Det gör att de som ska låna ut pengar till staterna vill ha högre ränta.
En annan förklaring är att företagen som satsar på AI behöver låna pengar för sina satsningar, vilket ökar konkurrensen på räntemarknaden.
De kraftiga uppgångarna har fått Riksbanken att titta extra på fenomenet. I sin senaste konjunkturprognos som kom i torsdags presenterades en analys. Chefen för Riksbanken, Erik Thedéen, tog också upp ämnet på presskonferensen i samband med räntebeskedet.
– Stater i många delar av världen har stora lånebehov. Japan, Frankrike, USA, Tyskland för att nämna några. Några börjar nå nivåer där deras statsfinansiella trovärdighet ifrågasätts. Det här bidrar också till att långa räntor stiger, sa Erik Thedéen.
– Det råder konkurrens om kapitalet på världens kapitalmarknader, konstaterade han.
I sin analys noterar Riksbanken att de svenska tioåriga räntorna på statsobligationer har stigit med cirka 0,7 procentenheter.
”Den svenska ekonomin påverkas fortfarande av den senaste tidens uppgång i långräntorna”, skriver Riksbanken.
Sverige har en fördel i det här sammanhanget.
”Eftersom många svenska låntagare har korta räntebindningstider får förändringar i långräntor en mindre direkt effekt på deras ränteutgifter än förändringar i korträntor”, skriver Riksbanken.
Men Riksbanken påpekar samtidigt att högre långräntor kan påverka ekonomin genom andra kanaler.
”Högre räntor kan strama åt de finansiella förhållandena genom att pressa värderingarna på aktier, fastigheter och andra tillgångar med lång varaktighet”, skriver Riksbanken.
– Det här är definitivt något som man ska vara vaksam på, underströk Erik Thedéen på presskonferensen.
En annan risk är att företagen blir försiktigare.
”För företagen innebär högre räntor att den avkastning som krävs för att en investering ska vara lönsam stiger vilket gör att färre investeringsprojekt genomförs”, skriver Riksbanken.
Fakta.Ordlista
Statsobligation: Ges ut av stater för att låna upp pengar. Den som köper den får en fast ränta under perioden och sedan tillbaka pengarna när obligationen löper ut.
Löptid: Tiden då en obligation gäller. I Sverige är två, fem och tio år vanligast.
Marknadsränta: Ränta som bestäms av utbud och efterfrågan när obligationer prissätts på en marknad.
Långa bostadsräntor: Bolån där räntan är densamma under en lägre period. Två och fem år är de vanligaste.
Läs mer:
Fem fällor när räntorna skenar
Snart blir ditt bolån dyrare – Riksbanken planerar höjd ränta
