Det är en ganska lättsam utrikesminister som möter ett begränsat pressuppbåd efter mötet i Helsingborg.
Han skämtar om att vädret är bättre i Skåne än i Miami och tycker att Sverige är vackert.
– Men soluppgången kommer alldeles för tidigt. Kvart i fyra på morgonen och solen är uppe, säger han.
Sedan uttalar han sig om den pågående, globala kris som startat efter USA:s anfall mot Iran, och den iranska blockaden av Hormuzsundet.
– Alla vill se en överenskommelse med Iran där sundet är öppet och de överger sina ambitioner om att ha kärnvapen, säger Marco Rubio.
Men om det inte inträffar vill utrikesministern se en ”plan B” – som kan bli aktuell redan om några veckor.
– Vad händer om Iran inte öppnar sundet och vill införa tullar? Då måste något göras. Jag skulle säga att det finns länder här som är mer påverkade än USA.
Rubio tog upp frågan under utrikesministermötet. Han säger att många andra ministrar nickade instämmande, men ingen har kommit med konkreta åtaganden.
Länder som Frankrike och Storbritannien vill bidra, men först när det finns ett eldupphöravtal, eller en fredsuppgörelse. Även Sverige är angeläget om att säkra den fria sjöfarten i sundet.
Men Rubio efterlyser ett engagemang om blockaden fortsätter.
– Vi måste ha en plan B om man fortsätter att skjuta. Jag vet inte om det kommer att bli ett Natouppdrag, men det kommer definitivt finnas Natoländer som kan bidra, säger han.
Marco Rubios uppgift i Helsingborg har varit att förbereda Natos toppmöte i Ankara i sommar, dit Donald Trump väntas.
– Det har alltid varit en debatt om hur USA ska bidra till Nato. Det har handlat om vilket värde Nato har för USA, säger Marco Rubio.
Innan mötet gjorde han utspel om hur besviket USA är på alliansen. Efteråt håller han fast vid den kritiken.
– Baserna i den här regionen ger oss logistiska möjligheter. När en del av de baserna förnekas oss så ifrågasätter man värdet. Det är en fråga som måste diskuteras, säger den amerikanske utrikesministern.
USA pressar på för att de övriga Natoländerna ska nå det mål som sattes på Haagmötet i fjol. 3,5 procent av bnp till militärt försvar, 1,5 procent till civila, försvarsrelaterade utgifter.
– Det finns vissa länder som dubblerat sina försvarsutgifter sedan ifjol. Andra släpar efter. Målet är att ha ett Nato som är starkt, säger Marco Rubio.
Utrikesministern spelar ner betydelsen av de senaste truppförflyttningarna från Europa.
– USA har globala åtaganden för vår militär, så vi ser hela tiden över var vi positionerar våra styrkor.
Han lyfter fram att USA har militära åtaganden i Asien och Mellanöstern. Enligt Rubio vet alla allierade att USA kommer att minska sin truppnärvaro i Europa.
– Det görs koordinerat med våra allierade. Jag säger inte att de kommer att vara glada över det, men de är medvetna om det, säger han.
USA har under fredagen lagt fram sin nya inställning till hur man ska bidra till Natos så kallade Force model, de styrkor som ska kunna bli snabbt tillgängliga för alliansen i krig.
Uppgifterna är hemliga i Natos högkvarter. Rapporter har beskrivit neddragningar, men det vill Rubio inte bekräfta.
– Det här har varit en pågående process som involverar andra länder också. Det handlar inte bara om våra styrkor, säger han.
