Under kriget har Kreml tagit till flera knep för att fylla på med soldater vid fronten i Ukraina – utan att behöva genomföra en storskalig allmän mobilisering. Kort efter den fullskaliga invasionen kom rapporter om att tusentals fångar från anstalter runt om i Ryssland värvats till armén. Vissa avtjänade långa straff för grova våldsbrott.
Först genom Jevgenij Prigozjins privata Wagnerarmé och senare genom externa värvare har Ryssland även lockat unga män från Afrika och Centralasien till kriget – ofta med falska löften om trygga anställningar. Enligt ukrainska underrättelseuppgifter har Moskva planerat för att nästan 20 000 soldater ska värvas från dessa områden under 2026.
Rysslands allierade har också ställt upp med trupper. I samband med att Ukraina gjorde en motoffensiv i Kursk anslöt tiotusentals nordkoreanska soldater till striderna.
Nu tycks Kreml vända sig till den moldaviska utbrytarrepubliken Transnistrien i ett försök att täcka upp för de stora förlusterna i kriget – där Ukraina haft framgångar den senaste tiden. I huvudstaden Tiraspol regerar regimen med stöd från Moskva.
En ny lag som statsduman klubbat igenom ger befolkningen i Transnistrien ett snabbspår för ryskt medborgarskap – något som kommer med obligatorisk militärtjänstgöring.
Ansökningarna kan numera göras direkt vid en rysk ambassad eller ett konsulat och invånarna i utbrytarrepubliken behöver aldrig ens besöka Ryssland för att bli godkända.
– Sannolikt behöver de mer människor att skicka till kriget i Ukraina, sade den moldaviska presidenten Maia Sandu vid en säkerhetskonferens i helgen.
Moldaviens premiärminister Alexandru Munteanu beskriver ett ryskt pass som en börda snarare än en tillgång.
– Medborgarskap innebär inte bara fritt resande, det innebär också skyldigheter, säger han enligt Ukrainska Pravda.
Det är inte bara för att fylla luckorna vid fronten som Kreml inför den nya lagen, hävdar Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Han beskriver förändringen som ett steg mot rysk annektering av landremsan i nordöstra Moldavien.
Transnistrien har länge varit omstritt. Två år in i invasionskriget varnade den Washingtonbaserade tankesmedjan Institute for the Study of War för att Ryssland hade nya planer på att annektera Transnistrien och att styret där agerar efter Kremls direktiv.
Fakta.Transnistrien
Transnistrien ligger i östra Moldavien och har cirka 470 000 invånare.
Proryska krafter utropade självständighet från Moldavien 1990. Självständigheten har aldrig erkänts av omvärlden.
Transnistrien har flera gånger sagt att man vill ansluta sig till Ryska federationen. 2006 genomförde utbrytarstyret en folkomröstning och 97 procent röstade för en anslutning. Resultatet har inte godkänts av det internationella samfundet.
Källor: ISW, Utrikespolitiska institutet
Den ryske exilforskaren Dmitry Dubrovskiy, verksam vid Karlsuniversitetet i Prag, har forskat om Kremls utrikespolitik. Han jämför med hur Ryssland tidigare agerat i de omstridda georgiska områdena Abchazien och Sydossetien – och senare i de ockuperade delarna av Donbass i östra Ukraina.
Där, precis som i Transnistrien, har Kreml delat ut ryska pass till invånare – för att kunna rättfärdiga militära operationer.
– Man skapar ett påhittat skäl för intervention med täckmanteln att ”skydda ryska medborgare”, säger han.
En annektering av Transnistrien hade inneburit ökade spänningar i området. I Moldavien bor många från Natolandet Rumänien och för Ukraina skulle risken för ett tvåfrontskrig bli uppenbar på grund av utbrytarrepublikens geografiska läge.
Under kriget har Kiev noga följt utvecklingen i Transnistrien och i mitten av april meddelade landets ambassadör i Moldavien att Ukraina rustat upp försvaret vid gränsen. Bland annat genom nya övervakningssystem.
Tidigare i veckan hävdade styret i Transnistrien att Ukraina placerat ut så kallade draktänder och minerat gränsområdet.
Grafik: DN.
Läs mer:
Experter: Krimhalvön kan vara på väg att skäras av
Därför vill Lukasjenko inte ge sig in i kriget: ”Ingen framgångssaga”
