Så fick skandalerna dressyren att byta kurs: ”Förändring var nödvändig”

Under förra sommarens EM i dressyr gick det att se att något positivt var på väg att hända – åtminstone inom den yttersta eliten. Och det som händer där brukar sprida sig nedåt.

Överlag fick vi under det mästerskapet se en mer harmonisk ridning med avslappnade hästar. Samma tendens fortsatte under världscupfinalen och andra internationella tävlingar under våren och sommaren.

– Viljan hos alla att ställa sig bakom det här har varit stor. Så på så sätt är jag inte förvånad över att bra saker har hänt. Vi hade nått en punkt där förändring var nödvändig, annars skulle vi ha stora problem inom sporten, säger Ronan Murphy.

– Men man ska också komma ihåg att redan före de här uppmärksammade fallen hade ett arbete påbörjats inom ”Equine Ethics and Wellbeing Commission” (EEWB), fortsätter han.

Den danska tv-dokumentären ”Hästmiljardärens hemligheter”, som visades i november 2023, blev startskottet för granskningen av dressyren.

De smygtagna bilderna från landslagsryttarens Andreas Helgstrands stora verksamhet visade prov på hårdhänta, ja till och med brutala, träningsmetoder som användes på gården. Dokumentären nådde en stor publik, och kritiken var massiv.

Ytterligare två avslöjanden kom att skaka om sporten rejält. Ett stort antal filmer från den amerikanske dressyrryttaren och tränaren Cesar Parras gård visade prov på än värre saker.

När det sedan strax före invigningen av OS i Paris började spridas en film som visade hur den brittiska stjärnryttaren och idolen Charlotte Dujardin, i rollen som tränare, piskade en elevs häst på benen över 20 gånger så var måttet rågat.

– Jag tror att alla vi som är involverade i sporten blev chockade och bestörta. Våra regler är uppbyggda kring hästen och det finns ingen plats i vår sport för hästmisshandel, säger Ronan Murphy.

Även om de tre mest uppmärksammade fallen kom som en chock – och inte speglar sporten som helhet – gav de en klar indikation på att något behövde göras, och det snabbt.

– Vi hade redan identifierat saker vi behövde ändra, särskilt kring bedömning och utvärdering av sporten. Vi hade redan påbörjat en strategisk plan, men jag tror att de här incidenterna gjorde att den påskyndades, säger Ronan Murphy.

Han understryker dock att förändringsarbetet bara har börjat och att det finns mer att göra.

– Vi är nöjda med den riktningen som sporten nu har tagit, men det betyder inte att vi är färdiga. Även om mycket har gjorts återstår det fortfarande mycket, säger han.

Samtidigt måste man vara realist och inse att när dressyrsporten hamnade ur kurs var det något som skedde i små steg under en lång period. Arbetet som inleddes på allvar för två år sedan lär därför ta tid.

När takten i förändringsarbetet ska bedömas är det också på sin plats att ha med sig att dressyr – i likhet med många andra idrotter – är en konservativ sport där förslag till förändringar möts med skepticism.

Den intensiva och flera år långa debatten om huruvida den höga hatten, som dressyrryttarna tidigare använde på internationella tävlingar, är bara ett exempel på det.

Det är sen eftermiddag när Ronan Murphy och Göran Åkerström tar plats i ett stort konferensrum i FEI:s kontor i Lausanne redo för en digital intervju.

Som chefsveterinär har Åkerström en viktig roll i det arbete som pågår.

– Jag har arbetat med djurvälfärd i cirka 25 år nu, med både lagstiftning och regleringar. För mig förenas de veterinära aspekterna med välfärden väldigt mycket. Det är en avgörande del av vårt arbete, och var för mig en viktig del till att jag en gång tog det här jobbet, säger Göran Åkerström.

Han samarbetade med ”Equine ethics and wellbeing commission” som bildades efter OS i Tokyo 2021 där några uppmärksammade fall, den gången inte inom dressyren, väckte frågor om hästvälfärden inom ridsportgrenarna.

– Med utgångspunkt från deras rekommendationer startades en arbetsgrupp för etiska träningsmetoder, berättar Åkerström.

Dressyr är en sport där samspelet mellan häst och ryttare ska se ut som en sömlös dans.

– I vår sport ska det inte finnas någon spänning hos hästen över huvud taget. Det hör inte hemma i vår sport, säger Ronan Murphy.

Men någonstans hamnade man ur kurs.

De mindre uppmärksammade fall som dök upp i kölvattnet av de tre stora avslöjandena var inte lika dramatiska eller ens närmelsevis lika brutala, men gav exempel på att i jakten på framgång hade en del glömt det där med att en bra dressyrhäst är en glad dressyrhäst. Hos en del ryttare och tränare hade viljan att få höga domarpoäng gjort att gränser hade passerats, där hästarna reds hårdare för att få dem att utföra rörelserna extra uttrycksfullt.

– Ja, det har funnits en kritik om att det spektakulära rörelsemönstret var något som belönades mer av domarna, säger Ronan Murphy.

Att de ekipage som klarar av det där ”lilla extra” belönas mer är i sig inget problem. Problemet uppstår när det resulterar i att det har varit till priset av att hästen är spänd och inte harmonisk.

– När det sker ska domarna göra avdrag för det, numera görs det verkligen på alla nivåer. Domarna är helt överens med oss om åt vilket håll vi vill att sporten ska gå. Det tror jag är en av de största och viktigaste omställningarna som har skett de senaste två åren, säger Ronan Murphy.

Ett ekipage som illustrerar hur det uttrycksfulla kan kombinas med avspändhet är EM-guldmedaljören från Belgien Justin Verboomen och hans hingst Zonik Plus. Hingsten gör allt med kraft och pondus, men alltid avspänt med en lätthet, tack vare att ryttaren och hingsten har en utmärkt kommunikation.

Även nyblivna världsettan Cathrine Laudrup Dufour, Danmark, och hästen Mount St John Freestyle går att räkna in i den kategorin.

– Vi har fortsatt många väldigt spektakulära hästar i vår disciplin som gör fantastiska saker på det sättet som är grunden för vad dressyr är, säger Ronan Murphy.

Utöver att domarbedömningen nu helt är i linje med den typen av dressyr som den överväldigande majoriteten vill se, tillkommer en rad små och större förändringar och justeringar i sporten. I domarprotokollet finns till exempel inte punkten ”allmänt intryck” kvar, utan nu står det tydligt att det som ska bedömas är harmonin och utbildningsnivån. Och redan 2022 togs preskriptionstiden för att utreda anklagelser om hästmisshandel bort.

Med tanke på att de tre mest omskrivna fallen skedde vid träning hemma understryker både Murphy och Åkerström vikten av att det är allas ansvar att anmäla.

– Vi tillåter – uppmuntrar – också arrangörerna att videostreama framridningen vid tävlingar, särskilt där anläggningen inte är tillräckligt stor för att på ett säkert sätt ge allmänheten tillträde till uppvärmningen. Detta för att understryka hur viktigt det är med transparens och öppenhet, säger Ronan Murphy.

Under förra året genomfördes en partiell regelrevideringsprocess. I år görs en total.

– Under 2025 introducerade vi konceptet att observera ekipaget innan det går in på arenan, något som nu finns med i reglerna vilket innebär att domarna har jurisdiktion även i utrymme runt arenan.

Framridning och uppvärmning kontrolleras dock fortsatt av funktionärerna, som kan uppmärksamma ground jurys ordförande om ett problem uppstår.

Andra förändringar har införts i programmen, och fler är på gång. Grundtanken är att de som för tidigt tar steget upp i en svårare klass än vad ryttaren och hästen är redo för direkt ska straffas med rejält sänkta poäng från domarna.

– Jag tror att det alltid kommer finnas människor som kommer att försöka påskynda saker och kringgå den korrekta utbildningsskalan. Men felaktig träning kommer alltid att lysa igenom, säger Ronan Murphy.

Som ett led i att säkra hästarnas miljö utanför tävling förbereds också en form av tränarregistrering. Medan hästar och ryttare måste vara listade hos FEI för att tävla, finns inga liknande krav på tränare. Nu förbereder FEI:s arbetsgrupp etiska träningsmetoder inför att en sådan registrering ska bli obligatorisk, och då inte bara inom dressyr utan i samtliga discipliner.

Den långa intervjun närmar sig slutet. Men vi hinner prata om den något skarpare betslingen kandar – ett smalt tränsbett och en stång med kindkedja som ger hävstångsverkan. Från och med i år är den frivillig upp till internationell trestjärnig nivå, vilket innebär mer än 90 procent av FEI:s alla dressyrtävlingar.

Däremot är den fortsatt obligatoriskt på större internationella tävlingar och i mästerskap. Sverige har i flera år drivit frågan om frivillighet i samtliga tävlingar.

Enligt FEI finns det för närvarande inga belägg för att korrekt användning av kandar utgör ett hästvälfärdsproblem, och därför föreslås för närvarande inte några ytterligare regeländringar.

På tisdag inleds ryttar-VM i Aachen, där dressyren är huvudnumret under första tävlingsveckan.

Det blir en ny chans för den stora publiken att se om utvecklingen går åt rätt håll.

Läs mer:

Här är skandalerna som skakat dressyrsporten

Stängs av ett år efter piskskandalen: ”Mörk period i mitt liv”