Vattnet som rinner genom Europas stora floder är avgörande för våra samhällen och naturens ekosystem på en mängd olika sätt. Det blir extra tydligt nu när värmen och torkan har strypt flödet på flera håll.
Längs floden Po i Italien har exempelvis jordbrukare sett hur skördarna förstörts för att de inte har kunnat vattna tillräckligt mycket. Och i floden Rhen, som är en av Västeuropas viktigaste transportleder, har det varit så ont om vatten att pråmar och lastfartyg tvingats minska lasten till en femtedel för att inte gå på grund. Det har bromsat produktionen i många viktiga industrier.
De låga flödena slår även mot energiproduktionen. Både Ungern och Rumänien har tvingats stoppa sina kärnkraftverk för att vattnet i Donau sjunkit så mycket att reaktorernas kylsystem inte kunnat säkras. Av samma anledning har flera franska kärnkraftverk längs floderna Rhône och Garonne behövt skruva ner effekten eller helt stoppa elproduktionen, med kraftigt höjda elpriser som följd.
Även djurlivet har drabbats. När temperaturen stiger minskar mängden syre i det lågt stående vattnet. Det har lett till omfattande fiskdöd och andra skador på ekosystemet.
– Det här är precis vad vi har varnat för och sett i våra beräkningar och modeller ända sedan 1990-talet. Det blir mer energi i atmosfären och då rubbas vattnets kretslopp, säger Berit Arheimer, professor i hydrologi vid SMHI.
Hon förklarar att det har blivit en förskjutning mot kraftigare extremer, som nu ger både längre perioder av torka och mer omfattande skyfall. Detta mönster kommer att förstärkas ytterligare i takt med att den globala uppvärmningen ökar, till följd av utsläppen från fossila bränslen.
Det är en mängd faktorer som samverkar. En sak som bidrar till kraftigare svängningar i vattnets kretslopp är till exempel att många av Europas glaciärer nu smälter bort i snabb takt. De har under tusentals år fungerat som stabiliserande reservoarer i landskapet, som jämnar ut flödet av vatten över året.
Men det är inte bara klimatförändringarna som är orsak till att det sannolikt kommer att bli allt vanligare med problematiskt låga vattennivåer i Europas stora floder, påpekar Berit Arheimer.
– En stor förändring är att vi har dikat marken, rätat ut vattendrag och använder betydligt mer grundvatten i dag än vi har gjort tidigare, och man kan säga att grundvattnet är flodernas motor, själva basflödet.
Hon förklarar att det är en vanlig missuppfattning att floder fylls på av nederbörd, eftersom nivån kan stiga efter kraftiga regn. Det som händer är att nederbörden tas upp av marken, och att mark- och grundvatten sedan pressas ut i floderna. Om grundvattennivån redan är låg, så blir det inget tillskott.
– I dag är det allt fler som konkurrerar om vattnet, det ska räcka till industrin, till boskap, till konstbevattning, till hushållen och så vidare. På många håll pumpas det upp snabbare än det hinner nybildas. Vi måste förstå att grundvatten faktiskt är en ändlig resurs, som vi måste hushålla med, säger Berit Arheimer.
En annan viktig förändring i vattnets naturliga kretslopp är att marken på många håll inte kan suga upp vatten längre, eftersom ytan är bebyggd, utdikad, asfalterad eller omvandlad på annat sätt. Det leder både till ökad risk för översvämningar och till att grundvattenmagasin inte fylls på
– Vi har förstört balansen i vattnets naturliga kretslopp på många sätt. Men samtidigt har vi ju då möjlighet att återställa ett jämnare flöde med hjälp av naturrestaurering. Där finns det mycket att göra. Fast det behövs väldigt omfattande insatser för att se effekter, säger Berit Arheimer.
Fakta.Klimatkrisens effekter förvärras av ökad vattenförbrukning
● Klimatförändringarna leder paradoxalt nog till ökad risk för både torka och översvämningar. Det beror bland annat på att:
● Mer vatten avdunstar från både mark och vattenytor, vegetation tar upp mer vatten, torr mark har svårare att suga upp vatten – torka.
● Mer vattenånga och energi i atmosfären ger intensivare skyfall, som tas upp sämre av torr mark – översvämningar.
● Vattenbalansen har även rubbats ytterligare på grund av utdikning, urbanisering och förändrad markanvändning. Det gör att marken inte kan hålla kvar vatten lika bra som tidigare.
● Samtidigt har uttaget av grundvatten ökat kraftigt och sker på många håll i högre takt än grundvattenförråden fylls på. Det leder till att basflödet till floder och vattendrag försvagas, så att vattennivån sjunker ännu snabbare vid torrperioder.
Källa: SMHI
Läs mer:
FN-rapport varnar för vattenkollaps – matförsörjningen hotas
Forskare: Vattenbrist kommer bli vanligare
