Under natten till tisdagen genomförde Ryssland ännu en brutal attack mot Kiev, med drönare, kryssningsrobotar och ballistiska robotar. Minst sex personer dog och ett 60-tal skadades, enligt borgmästaren Vitalij Klytjko.
Det är andra gången på bara två veckor som Kreml genomför en storskalig kombinerad drönar- och missilattack mot huvudstaden med några av Rysslands mest avancerade vapen.
Precis som vanligt använde sig Ryssland även av de iranskutvecklade Shaheddrönarna, som det ukrainska luftförsvaret framgångsrikt bekämpar. I genomsnitt skjuts 90 procent ner eller störs ut. Robotarna är svårare.
Putin har kallat flera av Rysslands ballistiska robotar ”ostoppbara”, men enligt tidiga uppgifter från nattens attack mot Kiev lyckades det ukrainska försvaret skjuta ner en tredjedel av de Iskanderrobotar som avfyrades. Samtidigt var det ett 20-tal som slog ner och orsakade stor förstörelse.
Även flera robotar av modellen Tsirkon ska ha använts. Den ryska hypersoniska missilen kan avfyras från ett avstånd på upp till 1 000 kilometer och har använts i kriget sedan 2023.
I Kiev är luftvärnet utplacerat i en cirkel runt staden. Vid de största angreppen överbelastas enskilda enheter av stora mängder projektiler som kommer från samma riktning. Därmed hinner försvarssystemet inte med alla robotar.
– Men det kostar väldigt mycket för den ryska sidan innan man får det här genomslaget, säger major Roger Djupsjö, lärare vid Försvarshögskolan.
I nattens attack hade ryssarna en något förändrad taktik. De ballistiska robotarna avfyrades först, sedan kom kryssningsrobotar och drönare.
– Det är ett sätt att överraska, även om det ukrainska försvaret alltid är på tårna.
Att ryssarna valde den ordningen kan delvis förklara varför Ukraina lyckades slå ut en del av de ballistiska robotarna.
Utöver de elektroniska system som då och då lyckas styra bort Rysslands mest avancerade vapen är det bara amerikanska Patriot som rår på de ballistiska robotarna. Men det försvarssystemet har Ukraina brist på.
Tyskland har levererat ett komplement i systemet IRIS-T, som kan skjuta ner vissa robotar, men inte alla. Dessutom har Ukraina ansökt om att få tillverka egna Patriotsystem, uppgav Zelenskyj i slutet på förra veckan.
– Ukraina har kommit långt i utvecklandet av både missiler och drönare. Det är möjligt att de skulle klara av att tillverka dem rent tekniskt, men det är tveksamt om USA kommer ge det tillståndet. Ukraina är i dag inte med i Nato, vilket innebär vissa begränsningar, säger Roger Djupsjö.
Nu har åtminstone fyra olika ryska ballistiska robotar använts i attacker mot Ukraina på kort tid, och Kreml har hävdat att flera av dessa massproduceras. Men enligt Roger Djupsjö används dessa ändå relativt sällan – ett tecken på att Kreml inte har råd att tillverka dem i större skala.
– Man skryter om sin förmåga, men det är ganska tydligt att Ryssland inte kan genomföra dessa angrepp så ofta.
Dessutom har ukrainska undersökningar av de nedslagna robotarna visat att de är nytillverkade – något som vittnar om att de inte sitter på stora lager.
Hade Kreml haft möjligheten, hade man slagit till på liknande sätt oftare, enligt Roger Djupsjö.
– Ryssland skulle vilja attackera så här varje natt, om man kunde. Att man inte gör det beror inte på att ryssarna vill vara snälla. De klarar inte av det i dagsläget.
Läs mer:
Jätteattack mot Ukraina – ”Psykologisk krigföring”
Svårt för Ryssland att överraska: ”Offensiv mot Kiev skulle märkas”
