På Accelerator konsthalls kala betonggolv står den resta stommen av en sydsamisk torvkåta. Före hennes tid levde Julia Rensbergs släkt i samebyn Ruvhten sijte i västra Härjedalen. Men i mitten på 1950-talet fanns planer på att bygga vattenkraft i området och familjen tvångsförflyttades. Julia Rensberg har hört berättelserna om när statens tillsynsmän kom till samebyn.
– De såg till att kåtorna antingen revs eller brändes så att folk inte skulle kunna komma tillbaka, säger hon.
Hennes släkthistoria utgör en fond till det skulpturala verket ”Dubpene gaskene”, på svenska ”Där borta i mellanrummet”. Julia Rensberg säger att hon vill skildra den samiska historia som saknas i skolornas läroböcker och som ofta osynliggjorts i berättelsen om Norden.
Kåtan är smyckad med ristade mönster och samiska objekt, bland dem en lassoring som används vid renskötsel. Den handsnidade ringen är gjord för att passa ägarens hand men Julia Rensberg berättar att många renskötare i dag använder massproducerade lassoringar i plast.
Föremålet knyter an till utställningens titel ”Aerpiemaahtoe” – ett sydsamiskt ord som på svenska kan översättas till ”traditionell kunskap” eller ”arvskunskap”.
– Jag har reflekterat mycket över det. Ärvd kunskap, vilken kunskap är det? Vi är på väg bort från aerpiemaahtoe och steget till att tillverka de här bruksföremålen blir allt längre. Nu borde vi stanna upp och tänka efter. Vad vill vi lämna till våra barn och barnbarn? säger Julia Rensberg, som använder traditionella samiska hantverkstekniker i sin konstnärliga praktik.
Utställningen på Accelerator presenteras tillsammans med museet Gaaltije i Östersund och samlar konstnärer från olika delar av Sápmi, som sträcker sig över ett vidsträckt område i de norra delarna av Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Utställningen sammanfaller med att Sanningskommissionen för det samiska folket lägger fram sin slutrapport den 30 september.
Kommissionen har samlat in vittnesmål och granskat konsekvenserna av den politik som förts och förs gentemot det samiska folket i Sverige. En berättelse som tvångsförflyttningen av Julia Rensbergs familj i allra högsta grad är en del av.
– Jag hoppas att kommissionen kan skapa en opinion så att vi kan skydda vårt sätt att leva, våra rättigheter som urfolk och de sista renbetesmarkerna, säger hon.
Utöver kåtan ställer hon ut ett nytt verk med flätat skohö, ett slags starr som skördas i skiftet mellan sommar och höst och som stoppas i skor för att göra dem varma och torra. Traditionell samisk kunskap är för Julia Rensberg tätt sammanlänkad med frågor om klimat och ekologisk hållbarhet. Hon berättar att hon aldrig tar mer material från naturen än vad hon behöver.
– Det är ett motstånd till konsumtionssamhället och kapitalismen. Vi ser hur livets korridor blir smalare och smalare, säger hon.
Vid sidan av Elme Ämtings samiska trummor och ett videoverk av kollektivet Avant Joik rymmer utställningen även målningar och video av Sissel M Bergh, med hemvist i den norska delen av Sápmi. I hennes konst är idén om arvskunskap starkt förknippad med språket.
Genom målningar av vattendrag undersöker hon hur namn på platser också bär på kunskaper om landskapet. Det sydsamiska namnet på älven Gavleh betyder ungefär ”älven som slingrar sig i krokar”, vilket gör att den som kan språket genast ser flodens meandrande sträckning framför sig. Men i det förnorskade Gaula har namnet förlorat sin betydelse, och därmed sin historia.
Sissel M Bergh menar att detta förhållningssätt utsträcker sig till den nordiska historieskrivningen. 2030 ska Norge fira 1 000 år som rike och hon är tveksam till om det kommer att finns plats för kritiska och undersökande samtal om landets historia.
– Det finns inget rum för andra berättelser än den om Norge som ett stort vikingaland med Trondheim som gammal huvudstad. Det känns närmast som att det är lite farligt att ifrågasätta det och röra vid frågor som är identitetsbyggande för majoritetssamhället, säger Sissel M Bergh.
Norges sanningskommission för samer, kväner och norskfinnar gick i mål 2023. Sissel M Bergh menar att sanningskommissionen visserligen haft en del positiva följder, som att flera norska institutioner nu tycks vara mer öppna för att inkludera det samiska perspektivet. Samtidigt anar hon att pendeln möjligen har börjat svänga tillbaka.
– Vi lever i en nynationalistisk tid. Kanske har det kommit en backlash efter sanningskommissionen. Vi har blivit för synliga och det verkar ses som ett hot, säger Sissel M Bergh.
Vad kan konsten bidra med?
– Konsten kan leka med ämnet, ställa frågor och väcka känslor. Genom konsten skapar vi rum att tala om det som inte kan sägas.
Fakta.”Aerpiemaahtoe”
Utställningen visas på Accelerator konsthall i Stockholm mellan den 12 september 2026 och den 14 februari 2027. Presenteras i samarbete med museet Gaaltije i Östersund.
Innehåller verk av konstnärerna Julia Rensberg, Sissel M Bergh och Elme Ämting, samt av kollektivet Avant Joik (Matti Aikio, Katarina Barruk och Maja Solveig Kjelstrup Ratkje).
Delar av utställningen har tidigare visats på Bildmuseet i Umeå/Ubmeje och museet Gaaltije i Östersund/Staare.
Sanningskommissionen för det samiska folket presenterar sin slutrapport den 30 september under en ceremoni på Mittuniversitetet i Östersund/Staare.
Läs mer:
Samisk konst och slöjd vitaliseras av tradition och kamp
DN Debatt. ”Samernas historia är också Sveriges historia”
