Regeringen lovar 17,1 miljarder kronor för att mildra effekterna av krisen i Mellanöstern. En del av stödet presenterades på onsdagen.
Den största biten är att regeringen föreslår sänkt skatt på bensin och diesel från den första juli till den sista november.
Det ska ge en sänkning med tre kronor litern jämfört med vad priset annars skulle vara. För en normal bilist som kör bensinbil uppskattar Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, att det ger en dryg tusenlapp i lättnad.
Han menar att regeringen skjuter till pengar för att dämpa oron för hushållen.
– Regeringen agerar i en tidpunkt då Iran-kriget har bidragit till ökade kostnader och oro kring vad som kommer hända framöver, säger han.
– Så att det är välkommet, men inte avgörande för hushållsekonomin, menar Stefan Westerberg.
Han pekar på att förslaget ger pengar även till de som har bra ekonomi.
– Träffsäkerheten är inte klockren då. Även om alla som har bil så klart har åkt på högre kostnader, säger Stefan Westerberg.
Robert Bergqvist, seniorekonom på SEB, flaggar för att det är viktigt att regeringens stödåtgärder träffar rätt. Annars finns risk för att inflationen tar fart och Riksbanken behöver höja räntan. En slutsats som även Internationella Valutafonden, IMF, varnar för i en ny presentation om svensk ekonomi.
– Det är viktigt att det riktas till de företag och hushåll som drabbas hårdast, säger Robert Bergqvist.
– Även om Sverige har ett fantastiskt bra utgångsläge så finns det ju en oro hos Riksbanken att inflationen ska ta fart, konstaterar han.
Om Riksbanken skulle behöva höja räntan om inflationen skulle ta fart så får hushållen högre ränta på bolånen och det blir dyrare för företagen att investera.
Kommer det att behövas mer stöd från regeringen?
– Det är ett läge när de inblandade parterna i Mellanöstern måste hitta en väg ut som återställer energiflödet från regionen. Det finns inte hur mycket tid som helst, det är en kamp mot klockan och vi måste få en lösning i närtid, säger Robert Bergqvist
Regeringen har flaggat för ett kommande stöd till jordbruket, men inga detaljer presenterades under onsdagens presskonferens.
– Vi är ändå rätt trygga med att vi är med i stödpaketet på 17,5 miljarder, men sedan är det en del detaljer som behöver lösas, säger LRF:s förbundsordförande Palle Borgström.
LRF uppskattar att jordbrukets kostnader ökat med runt 2 miljarder kronor sedan mars och har bett regeringen om minst en likvärdig summa, samt förlängd återbetalning av dieselskatten.
Tror ni att det går igenom?
– Jag vill inte spekulera i vad regeringen gör för bedömning, men det är ett stöd på den nivån som behövs för att kunna hantera det här.
Han beskriver läget som pressat där såväl bränslepriserna som gödningspriserna tynger bönderna.
– Vi får signaler från lantbrukare runt om i världen som tvingas prioritera om och dra ned på insatsvaror som gödning. Det kommer att innebära lägre skördar och det är en fråga om hur lång tid det tar innan råvarupriserna slår igenom på konsumentpriserna.
Palle Borgström säger att kunderna får räkna med ökade kostnader på maten – med eller utan krisstöd.
– Ett stöd kommer bara att hantera den mest akuta effekten. Matpriserna behöver stiga för att man överhuvudtaget ska kunna få täckning för ökade kostnader och fortsätta att producera mat.
Han avvaktar vidare besked från regeringen.
– Lantbrukarna behöver besked nu eftersom det är nu de fattar beslut om hur de ska planera sin odling inför 2027.
