Detta är ett kåseri. Skribenten svarar för eventuella åsikter i texten.

Som amatörornitolog har jag inte mycket att komma med.

Hur länge kan en koltrast traska omkring med en mask i munnen?

Är det samma mask? Är det samma koltrast?

Det är i alla fall samma gräsmatta.

Trist att vara trastens tröst, men är man mask så är man.

Utan maskar ingen jord. Att maska är den mest underskattade av klotets alla jordbundna verksamheter.

Maskar maskar, minskar mullen.

Man vet inte varför man minns, men man minns.

En maska var något som gick för ett halvsekel sedan och hade med tunna damstrumpor att göra.

Jag hörde en flygvärdinna med viss bävan frukta att det skulle gå en maska när hon berättade om sitt yrke för min mor inför en flygning till Rio de Janeiro för 75 år sedan.

Det var i ett hus vid Herkulesgatan mellan Norra Smedjegatan och hörnet av Brunkebergs torg där det då gick trådbussar till Årsta som vände vid en tvärgata nära Årsta torg.

Man vet inte varför man minns, men man minns. NK:s rulltrappa hade träribbiga fotsteg. Eller var det PUB:s?

Var blåmesen finner sina smakrika insekter är solklart och den återvänder alltid till sin vita funkisholk med svarta knutar och balkong som den aldrig använder.

Mesen snurrar liksom till med stjärtfjädrarna som en propeller för att raskt komma in i holken, varifrån den snart kommer ut igen och ilar iväg på jakt efter kryp i syrligt doftande syrener och bladlöss i lövtyngda lönnar.

Två stolta svanar skrider sakta över fjärdens lätt krusade vatten in mot land medan en tredje svan ligger stilla kvar därute och erinrar om den hemska visan från tider som flytt:

Säg o säg vad där som flyter är det silversvanen vit?

Nej o nej det är det icke

det är Hilmas vita lik.

Måsar och tärnor har lämnat skärgården och flugit till stan där det finns något att äta. Snart är de lika korpulenta som duvor.

En gök hoar i nordost. Två seglare tvistar i sydväst om det vanligaste båtnamnet: Tärnan eller Måsen?

I närområdet hörs en svag återklang från grannens brokiga höns som kacklande finner sin midsommartrevnad trots att tuppen är utflugen.

Undra på att man som amatörornitolog försover sig varenda morgon när den galningen inte ger hals.

Läs mer:

Sävermans förra kåseri: Ännu ett fylleflak dundrar fram på min gata

Säverman-klassikern (2023): Till minnet av en missad helkväll

Alla DN:s kåserier finns samlade här.

Share.
Exit mobile version