Det var en stökig omröstning som inleddes i den mexikanska senaten på tisdagen. En grupp demonstranter bröt sig in i kammaren genom en krossad glasdörr och utropade ”förrädare!”, rapporterar Washington Post.
Politikerna fick flytta till en närliggande lokal där de kunde återuppta omröstningen under stor polisbevakning.
Tidigt på onsdagen fick förslaget de två tredjedelar av rösterna som krävdes för att den kritiserade reformen skulle gå igenom. Därmed har förslaget gått igenom det sista beslutande organet och kan träda i kraft.
Reformen innebär bland annat att domare ska tillsättas vid allmänna val i stället som i dagens system där de utses av ett råd som ser till domarnas erfarenhet och resultat på olika tester. Mexikanerna skulle få välja omkring 7 000 domare på både lokal och regional nivå, även till Högsta domstolen. Dessutom ska antalet domare i HD minska från elva till nio, och deras mandatperioder förkortas till 12 år. Kraven på erfarenhet halveras till fem år för domarna, enligt Reuters.
Enligt president Andrés Manuel López Obrador ska förändringarna leda till ett mindre korrupt rättssystem. Tillträdande president Claudia Sheinbaum stöttar förslaget.
Godkännandet av förslaget är en stor vinst för den avgående presidenten, vars mandatperiod tar slut den sista september. Han har flera gånger gått i klinch med Högsta domstolen och har anklagat rättsväsendet för att tjäna eliten, skriver BBC. Han anser också att rätten hindrar regeringens arbete, efter att de har röstat emot flera av hans förslag inom energi- och säkerhetssektorn.
Kritiker menar istället att regeringen tar kontroll över rättsväsendet. Chefsdomaren för HD, Norma Piña, befarar att domarna kan börja ta beslut utifrån vad väljarna vill, rapporterar BBC. USA:s ambassadör i landet har kallat reformen en ”stor risk för demokratin i Mexiko”.
Juridikstudenter och yrkesverksamma inom rättsväsendet har protesterat i flera mexikanska städer sedan förslaget tillkännagavs och många har gått ut i strejk, skriver CNN.
