Sjukvårdsministern har inte gett upp om vårdens förstatligande – vill få med S

Elisabet Lann tillträdde i september, då Ebba Busch förklarat att hon ville växla upp tempot i sjukvårdspolitiken inför valet. Efter en chockartad start, då den nyutnämnda Elisabet Lann svimmade inför det församlade pressuppbådet i september, har sjukvårdsministern haft fullt program.

Sjukvården rankas ofta som väljarnas viktigaste fråga. Vad tänker du om det?

– Det visar hur viktig sjukvården är för människors trygghet. Sedan är det synd att frågan är lite bortglömd i den politiska bevakningen, säger Elisabet Lann.

Tidöavtalet lade ribban högt för sjukvårdspolitiken, och i maj presenterade regeringen sitt bokslut. Då lyftes att köerna i sjukvården har kortats, enligt regeringen med 36 procent under mandatperioden. Antalet vårdplatser har också ökat under 2025, som DN rapporterat.

– Det här området har varit prioriterat för regeringen. Det handlar också om att rusta vården för svåra situationer, som vi åtagit oss genom medlemskapet i Nato, säger Elisabet Lann.

Att svensk sjukvård är ojämlik mellan patienter och över landet, är välkänt. För Kristdemokraterna är vårdens förstatligande en förutsättning för en mer jämlik och effektiv vård, av Ebba Busch kallad århundradets vårdreform. Det finns ett starkt folkligt stöd; 63 procent av svenskarna tycker att det är ett bra förslag att låta staten överta ansvaret för sjukvården, enligt SOM-institutet.

Men efter två års utredning i den statliga Ansvarskommittén misslyckades KD med sin viktigaste fråga – sex av åtta partier vill fortfarande behålla regionerna.

På frågan om varför KD inte lyckas övertyga de andra partierna, säger sjukvårdministern:

– Jag tror att det var för smärtsamt inom partierna att ta konflikten.

Du menar att man slår vakt om regionpolitikerna?

– Det är jag helt övertygad om.

Hur viktig är frågan om ett förstatligande nu?

– Ännu viktigare. Kommittén enades om att vi behöver ta stora steg på flera viktiga områden för vården, säger Elisabet Lann.

Som exempel där staten bör ta ett större ansvar nämndes i slutbetänkandet vaccinationer, kompetensförsörjning och luftburna ambulanstransporter. Regeringen har arbetat målmedvetet med att öka den statliga styrningen, bland annat genom Socialstyrelsen som arbetat med 1 012 regeringsuppdrag sedan 2022. Regeringen vill också införa en skattebroms för att begränsa regioner och kommuners rätt att ta ut skatt.

– Vi måste våga ta steget fullt ut, säger Elisabet Lann, som hoppas att få med Socialdemokraterna på jättereformen.

Hur då?

– Socialdemokraterna har varit mest positiva till att gå vidare med sex storregioner. Vi behöver inte en direktvald politisk nivå för att styra dem, säger Elisabet Lann.

Bland de stora frågor som är olösta tar hon själv upp den underdimensionerade svenska primärvården med vårdcentralerna, dit patienter i första hand ska vända sig.

– Primärvården är svensk sjukvårds akilleshäl. Ingen regering har lyckats riktigt väl med att bygga ut den nära vården, säger Elisabet Lann.

Efter en jättereform av primärvården 2010 blev lagen om valfrihetssystem tvingande för regionerna. Det har inte löst de grundläggande problemen med brist på kontinuitet och fast läkare samt ojämlik tillgång till vård.

Bara 31 svenskar uppger att de har en fast läkarkontakt, jämfört med cirka 98 procent av norrmännen. Resursöverföringen till primärvården inte lyckats.

Varför lyckas man i grannländerna men inte i Sverige?

– Det är något som myndigheten Vård- och omsorgsanalys nu får i uppdrag att analysera, säger sjukvårdsministern.

Läs mer

Jagar sängar till sjuka varje dag – vissa hamnar ”fel”