I Sverige lever 1,3 miljoner vuxna och 80 000 barn med fetma (obesitas). Sjukdomen ökar risken för förtida död, hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och flera cancerformer. Trots det får bara en liten del behandling.

– Vi ser att obesitas är vanligt och ökar bland unga. De som får diagnos är fler än de som får behandling. Gruppen obehandlade blir alltså större, det är bekymmersamt, säger Björn Eriksson, generaldirektör på Socialstyrelsen.

För fyra år sedan kom de första nationella riktlinjerna för obesitasvård. Målet är att alla ska få likvärdig vård, från tidig upptäckt till uppföljning, utan stigma. Nu har Socialstyrelsen undersökt om sjukvården följer riktlinjerna, och myndigheten ser stora brister.

Bara 5 av 19 tillfrågade regioner har gjort en handlingsplan för att följa riktlinjerna. Flera regioner försöker införa riktlinjerna inom sjukvården, i stället för att ta fram särskilda planer för obesitasvård.

– Man har inte hunnit genomföra kompetenshöjande satsningar. Det kan bero på att man har andra saker som man tycker behöver prioriteras först. Men det är allt fler som lider av obesitas och ifall de inte får vård riskerar de att bli sjukare i onödan, säger Björn Eriksson.

Kirurgi är mest effektivt för viktnedgång, men bara omkring 5 000 operationer görs per år. Björn Eriksson tror att det beror på att fler väljer de nya aptitsänkande läkemedlen. Men de ingår inte i högkostnadsskyddet, så patienterna får betala själva.

Kostnaderna för läkemedlen har ökat från 13,5 miljoner kronor 2018 till över 1,9 miljarder kronor 2025, enligt rapporten. Patienterna står för 99 procent av kostnaderna, medan regionernas kostnader för obesitasvården knappt har ökat.

– Det här leder till en ojämlik vård, men det är så systemet med högkostnadsskydd ser ut i dag, säger Björn Eriksson.

Socialstyrelsen ska nu analysera användningen av läkemedel mot fetma. Rapporten ska vara klar i december.

Fler kvinnor än män får diagnos och behandling, trots att sjukdomen är lika vanlig bland båda könen. Enligt rapporten söker kvinnor oftare vård. Samtidigt har män med fetma 34 procent högre risk att dö i förtid.

– Vården måste bli bättre på att upptäcka männens behov när de söker för andra besvär.

Trots att obesitas är en kronisk sjukdom når vården inte upp till målen för årliga uppföljningar. Bara var tredje vårdcentral följde upp de flesta patienter efter avslutad behandling.

Det finns ändå ljusglimtar. Överviktsvården för barn är mer jämlik, och fler barn får hjälp inom den specialiserade vården. Precis som riktlinjerna säger.

Vad sätter du för betyg på obesitasvården på en tiogradig skala?

– Det blir en fyra för vården av vuxna och en sjua för barn och unga, säger Björn Eriksson.

Fakta.Vikten ökar med åldern

Förekomsten av övervikt ökar med åldern: från cirka 10 procent bland förskolebarn, 20 procent bland skolbarn, 30 procent bland unga vuxna (16–29 år) till drygt 60 procent för vuxna i åldern 45–64 år.

Hos vuxna räknas BMI 18,5–24,9 bedöms som normalvikt, BMI 25–29,9 som övervikt och BMI 30 eller högre som fetma.

Källa: Folkhälsomyndigheten

Fakta.Riktlinjerna i korthet

Riktlinjerna betonar tidig upptäckt, respektfullt bemötande och behandling med stöd kring kost, fysisk aktivitet och beteendeförändring. Vissa läkemedel och kirurgi kan erbjudas vid behov. Barn och unga prioriteras särskilt eftersom tidiga insatser ger bättre effekt. Vården bör ske multiprofessionellt och följas upp.

Källa: Socialstyrelsen

Läs mer:
9 steg: Så äter du dig till ett friskare hjärta
Anna Bratt: Vem ska få tillgång till nya, dyra fetmaläkemedel?

Share.
Exit mobile version